Aftonbladet – 3 september 1858, sida 3

Jsiska språkens studium främjas, om man skaf far lärjungen hjelpredor, som vid läsninge gifva honom nog understöd för att uppväg I det genom ofvan omnämde förhållande ökad arbetet. Sådana -hjelpredor anser han var skolupplagor med förklarande anmärkningar uti hvilka upplagor likväl den lärda textkri tiken bör hållas fjerran, såsom obehörig i e skolbok. Uti upplagor af de författare, son äro ämnade att läsas i skolans lägre afdelnin gar, anser han en viss öfvervigt böra med gifvas åt det grammatiska, på det att lärjun gen på högre stadier med mera utbildadt för stånd måtte, grundligt förberedd i grammatisk afseende, kunna mera mångsidigt göra sig til godo de bildningsmedel, hvilka den antik: litteraturen erbjuder: Alla dessa af förläg garen uttalade grundsatser biträda vi gerna äfvensom vi ega nöjet att kunna verificer: hans uppgift, att han lyckats för företage vinna skickliga och med skolors behof förtrogns filologer. Vid. innevarande period hafva utkommit Livii ab Urbe condita libri I—V och Czesaris de Bello Gallico commentarii ; men förläggaren lofvar att ofördröjligen till trycket befordra äfven Ciceros Tusculanarum Disputationum libri I II, De officiis libri III. Oratio pro Milone och Orationes Catilinarize, samt Sallustii bellum Catilinarium, med hvilka verks utgifvande en viss cykel äf de för skolan bestämda högst behöfliga läroböckerna ji romerska litteraturen afslutas, utan att. likväl i dem inbegripas alla de latinska författare, som befinnas 1 skolstadgan vara för undervisningen bestämda. Men förläggaren lofvar dc återstående arbetena, om dessa emottagas med bifall. Vi hafva här i vår anmälan gjort börjar med Ceesaris de bello Gallico commentariorum librin, emedan hr Häggströms arbete först kommit oss tillhanda, och vi om detsamma hunnit taga närmare kännedom. Här är icke stället att ingå i en detaljerad granskning af hr Häggströms arbete. Vimåste inskränka oss till ett allmänt omdöme deröfver, hvilket är tillräckligt för att derpå fästa vederbörandes uppmärksamhet. Upplagan rekommenderar sig genom en vårdad text. grundad på nyaste utgifvares granskning a läsarterna.. Hr Häggström synes oss. hafva, i afseende på anmärkningarnes beskaffenhet oc! omfång, varit lycklig nog att träfta. det lagom, som tillkommer en lärobok med den bestämmelse denna. eger. Visserligen kan ingen skrifva-en bok så, att ej en annan tyc: ker sig hafva åtskilligt att dervid anmärka. Någon skulle t. ex. kunna tycka, att hr Häggström någon gång i afseende på förklaringen af ett ställe, af lätt insedd samvetsgrannhet. lemnat lärjungen valet der utgifvaren bor: välja sjelf, snart sagdt, äfven med äfventyr att taga miste; att han någon enda gång förklarat ett sakförhållande, en mening eller till och med ett enskilt ord, hvars förklarande billigtvis kunnat öfverlåtits åt lärjungens egen eftertanke: att han någon gång kunnat lemna en egentligare förklaring eller. öfversättning. än den -befintliga, eller förbisett något som behöft en förklaring; men dessa fel, om de förefinnas, förhindra ej att arbetet pålet hel ir ett godt arbete. Hr Häggström synes oss hafva ådagalagt ett särdeles klärt och säkert omdöme; hans språkanmärkningar äro nätts och kortfattade, egentliga och ofta särdeles ina; och hans lyckade bemödande att göra uttrycket enkelt och fattligt för den unge lärjungen döljer till en viss grad den möda, han nedlagt på sitt arbete, och de studier, ha gjort på filologiens, isynnerhet grammatikens område, i Den latinska texten föregås af ett Förord, och en Historisk inledning, och de förklaande anmärkningarna af en öfversigt af ro merska krigsväsendet på Ceesars tid, hvilken öfversigt, helt kortfattad, eger all den klarnet, som sakens natur och vår ofullständiga sännedom om ämnet medgifva. Under. tiden har också lektor Bromans Livii ab urbe condita libri utkom mit, om hvilset arbete vi icke hunnit taga kännedom, men anmäla det dikväl på samma gång, under för1tsättning att en man, som eger ett så godt inseende för skicklighet och förmåga, en flerwig docens i ämnet, och sedan några år tillvaka ordinarie lärare vid Upsala högre elenentarläroverk, erfaren och upplyst om unglomens fattningsmått och behof, i denna uppaga af Livius lemnat ett godt ärbete; och vi efara ej, att en granskning af detta arbet kall komma att jäfva vår förutsättning. — Bältegångsoch Pollssaker. Rådhusrättens sjette afdelning har i dag afkunnat tslag uti målet angående den i kramhandlaren A öhrs salubod vid Drottninggatan uppkomna eldsåda, och blefvo såväl handlanden Löhr som dess