Aftonbladet – 3 september 1858, sida 2

flyta emellan en kris i Förenta Staterna och underrättelserna om den verkan en sådan olyeka gjort i England. Under tiden ha bankerna haft tid på sig att ge styrka åt sin ställning och ha mycket mindre att befara än annars af påstötar, föranledda af någon grundlös förskräckelse, uppkommen hos dem, som der deponerat penningar. Men sedan den elektriska telegrafen fått göra det ena landets olycka och denna olyckas verkningar på det andra till tvenne alldeles samtidiga företeelser, så måste naturligtvis oron bli större. För ett system, organiseradt så som vårt bankväsende, utgör den tid man har att bereda sig på kreditorernas anlopp den största vinst. Men en sådan tidvinst skulle ej, t. ex. under den senaste krisen, ha kunnat ega rum i fall en telegrafförbindelse då koncentrerat förskräckelsen inom gamla och nya verlden i samma tidsmoment. Inom det politiska området-kunna vi uppdraga samma skilnad emellan telegrafens förmåga att sprida kännedom och dess förmåga att sprida häftiga nationella impulser. Den förra måste till sina verkningar alltid bli fördelaktig, den senare ofta vådlig. -Om vit. ex. tidigare hade känt de beskyllningar, som gjordes oss för de förmenta förolämpningarne i Kubavattnen, så hade detta kunnat bespara mycken onyttig diskussion och förargelse. Ett blott förnekande på telegrafväg från lord Malmesburys sida af något slags bemyndigande till dylika åtgirder skulle ha förekommit de känsloutbrott, sont egde rum såväl inom som utom de lagstiftande husen i Washington. Å andra sidan kunha. vi lätt tänka oss att, i händelse det hastiga meddelandet af facta skulle befinnas ur stånd att sammanjemka skiljaktigheter i opinioner och syften, den i England och Amerika samtidiga kännedomen om folkopinionen på andra sidan om Atlantiska hafvet kunde verksamt bidraga att hålla en sådan opinion vid lif och styrka. I saknad af en retad motståndare, är äfven den lättretliga allmänna opinionen i Förenta Staterna benägen att afkylas, och då underrättelserna om Englands folkopinion slutligen hinna anlända, inträffa de på en tid, då en fredälskande -statsma. har mycket mindre att befara af dess verkan på amerikanska opinionen, än om de skulle ha anländt i första ögonblicket af folkets retade sinnesstämning. Men när telegrafen ljungar tillbaka. ett hetsigt eller trotsigt svar från. engelska opinionens sida på något utbrott af amerikanska allmänhetens ömtåliga och uppbrusande lynne, måste vi anse anledningarne att befara en brytning vara vida större än tillförene. Vi tro, att telegrafen skall helt och hållet förekomma många. missförstånd. Men vi befara äfven, att den kan förstora de verkliga skiljaktigheter i nationernas lynnen och syften, som då och då kunna befaras komma: att bryta ut. Vi ha här endast varit i tillfälle att uppräkna några obetydliga vådor såsom en motvigt till fördelar af stor och hittils knappt anad vigt, Men för att rätt kunna uppskatta de senare, tro vi det vara af nöden att låta varna sig emot de förra.