den förargliga Öresundspostens referent vid detta tillfälle var föremål, skildras på ett så dramatiskt sätt af en korrespondent till Snällposen, att vi anse oss böra återgifva äfven denna berättelse, helst den tillika är ett troget uttryck af den inom den klerikala församlingen rådande andan. Se, här ett utdrag: Jag begagnar ett ledigt ögonblick, för att meddela några ord i korthet och berätta om följande under första dagen af prestmötet inträffade händelse, som utgör ämne för allmänna samtalet. Till mötet fingo inga andra tillträde än presterskapet och vakt var stäld vid ingången till den lokal i katedralskolan, der församlingen höll sina sessioner, för att afvisa en och hvar, som icke tillhörde nämde korporation, Likväl berättades det redan dagen före mötet, att biskopen skulle hafva inbjudit en person utom Ppresterskapet, och denne var utgifvaren af Öresundsposten, f. d. studeranden Borg. Man antog i allmänhet att detta var ett skämt, men vid mötet visade det sig annorlunda. Nämde person inkom, enligt biskopens tillsägelse till vaktmästaren, och tog plats i salen. Då uppsteg en af presterskapets medlemmar och framstälde den frågan, om församlingen tilläte att en så beskaffad person som utgifvaren if Öresundsposten skulle få vara tillstädes, hvarpå utan gensägelse svarades ett allmänt nej. Då tillkännagaf biskopen, att han sjelf hade inbjudit förenämde person. Med den största förvåning afhördes detta biskopens tillkännagifvande, och svaret blef att samlingen reste sig och förklarade att hr Borg skulle utvisas, hvarjemte flera tillkännagåfvo, att om så icke skedde, ämnade de att lemna församlingen ... hvarefter hr Borg fann sig föranlåten att gå sina färde. Der fanns icke en röst, hvarken bland äldre eller yngre, som höjdes emot detta beslut. (2) Från Göteborgs Handelstidning var också en referent tillstädes, men härom gjordes ingen !en ringaste anmärkning; opinionsyttringen var icke mot publiciteten; den var emot pressens missbruk, emot den som skrifver smädelse och osanning. (!) Saken har väckt sådant uppseende, att den har nära nog absorberat intresset för alla andra frågor; jag har icke hört någon enda hvarken inom församlingen eller utom densamma, om icke fullt gillat hvad som skett, fastän de allvarliga och stilla beklaga, att en sådan bändelse kunnat inträffa. De radikala inom ståndet hafva icke hittills, vid första dagens slut, låtit höra af sig. Deras chef, Ahnfelt, är här icke, och jag är glad derför, äfven för hans egen skull, (!) ty möjligen hade någon opinionsyttring mot hans skriftställareverksamhet kommit att ega rum. Man säger att han fått högvederbörlig tillsägelse att blifva borta., I Lunds Weckoblad för den 26 finner man dessutom följande sammanfattade referat för mötet: Såsom förut var bestämdt, har allmänt prestmöte härstädes hållits i förrgår och i går, och fortsättes samt afslutas i dag. Vördiga presterskapet har ganska talrikt infunnit sig; af stiftets 425 prestmän voro i domkapitlets sessionsrum antecknade 246 närvarande. Efter skedd samliag i domkapitlets sessionsrum afgick presterskapet, anfördt af äldste närvarande kontraktsprost, prosten öfver Listers och Bräkne härader, kyrkoherden i Jemshög mag. O. Hammar, i föreskrifven ordning kl. 7 på morgonen till domkyrkan, der högmessogudstjenst förrättades och predikan hölls af prosten mag. F. O. Cöster öfver 2 Cor. 5: 5. Efter gudstjenstens slut begaf sig presterskapet i samma ordning till katedralskolans större samlingssal, der efter ankomsten sjöngs psalmen: Veni sancte spiritus etc. och biskop Thomander öppnade sammankomsten med bönen: Deus qui corda fidelium ete. Hr biskopen inledde derefter förhandlingarne med ett vältaligt föredrag, deri intressanta uppgifter förekommo om föregående prestmöten från äldre tider. Kontraktsprosten mag. J. R. Falck intog sedermera katedern och framlade till granskning de satser med anledning af 2 Cor. 5, hvilka han efter erhållet uppdrag författat och från trycket utgifvit. I diskussionen deltogo under loppet af förmiddagen prosten P. J. Böklin och professor Sundberg. KI. 11 slutades diskussionen för att kl. 2 eftermiddagen åter vidtaga, sedan hr biskopen först konstituerat de 7 särskilta afdelningar 1), under hvilka de flerahanda vigtiga ärender, som voro föremål för mötets rådplägningar, blifvit klassificerade, och på hvilka afdelningar borde arbetas å den tid som blifvit öfrig efter den allmänna diskussionen. I denna sistnämda deltogo på eftermiddagen kyrkoherden mag. Lundbergson, kyrkoherden J. Ternström, kongl. hofpredikanten Chr. Angeldorff, prostarne J. M. Lindblad, P. J. Herslow, kontraktsprosten C. A. Jönsson och domprosten Bring, bland hvilka isynnerhet de begge förstnämda utmärkte sig genom talangfull framställning. Andra prestmötesdagen i går börjades med ottesångsgudstjenst, som förrättades af kyrkoherden Lundbergson med predikan öfver 2 Cor. 5: 11. Efter densammas slut kl. 8 begaf sig presterskapet i samma ordning som förra dagen till katedralskolan. Ventilerandet ef satserna fortsattes under liflig diskussion emellan kyrkoherdarne Lundbergson och Ternström, Hhofpredikanten Angeldorff, kyrkoherdarne F. Gustafson, H. B. Hammar, Colliander, v. pastorn Heimer, domprosten Bring, docenten S. Bring, prof. Sundberg och doktor C. Bergman, hvilken sistnämde för ett omotiveradt: anfall mot teologiska fakulteten måste tillrättavisas af hr biskopen 2). Då detta korta referat lägges i pressen, sakna vi ännu uppgifter om eftermiddagens förhandlingar. I dag hålles likaledes gudstjenst i domkyrkan kl. 7—98 på morgonen, då vice pastor mag. P. ÅA. Ekdahl predikar öfver 2 Cor. 5: 18. Derefter fortfares å katedralskolans sal medrådplägningar så väl försom eftermiddagen, så länge nödigt finnes. När dagens öfverläggningar äro fulländade, hemförlofvar biskopen Presterskapet. 1) Nemligen: För förändrad pastoratsklassifikation, om lönereglering för det e. o. presterskapet, om enkekassafrågan, om understöd åt ålderstigne obefordrade prestmän, om pastoratsdelningen, om bildande af prestsällskaper, samt om bokförråd af litteratur. 2) Talaren hade beskylt fakulieten att vara katoro