Aftonbladet – 31 augusti 1858, sida 2

vevekelsegrunder alltid pläga skada, der de borde sagna. s (Jönk. T.) — I Helsingfors Tidningar yttras med anedning af br Dahlqvists uppträdande på dervarande teater: s Hr Dahlqvist gaf i söndags sin dramatiska föreställning på teatern för fullt hus. Som skådespeare njuter hr D. ett stort rykte, han har ju blifvit kallad Sveriges Talma; med allt detta motsvarade han hvarken sitt anseende eller publikens väntan. Felet låg dock till betydlig del i den skefva och falska framställning af allmänt kända historiska karakterer, som råder i de stycken hvari hr D, upprädde. Hr Ridderstad har nemligen förvandlat den kraftige, uppbrusande, stränge Carl IX till en kall, lslugt beräknande politiker, utan något högre mål för sina sträfvanden, än tillfredsställandet af -sitt sjelfviska maktbegär. Af historiens flärdlösa, fåorlige, strängt orthodoxe Carl XII har samme: förfatskapat en svulstig och skrytsam frasoch pratmakare, med märkbar lutning åt fatalismen. Inga atförandets förtjenster kunna godtgöra så väsentliga fel i kompositionen. Tacksamt är heller icke företaget att gifva lösryckta stycken ur dramatiska mästerverk; detta bevisade den tragiska scenen i Othello, då denne mördar sin maka Desdemona. Intrycket var obehagligt, ty man såg väl de rysliga verkningarne af Othellos ursinniga svartsjuka, men den sluga, djefvulska skicklighet, hvarmed Jago väckte, närde och underblåste den förres misstankar, kunde naturligtvis ej åskådliggöras, och ryckt ur sitt samband med dem, saknar mödarens handling tillräckliga motiver. Dock var hr D. lika litet någon lyckad Othello, som hans häftiga språng och våldsamma gester syntes oss värdigt uttrycka en lugn, idel, kraftfull nordisk hjeltenatur, sådan vi förestält oss Torstenson. Blott som Erik XIV lyckades hr D. förträffligt att återgifva denne olycklige konungs af Börjeson med konstnärlig fullständning tecknade personlighet. I detta stycke var man ej heller föranlåten att anmärka, som i de öfriga, att under hvilken rol skådespelaren än uppträdde, som Carl IX, Carl XII, Torstenson eller Othello, så var han ändå i alla för mycket hr D. sjelf. v — Om jernvägsmötet i Kalmar läses i Kalmarposten för den 28 Augusti: Jernvägsmötet härstädes nyssl. torsdag bevistades af ett stort antal för den vigtiga frågan varmt intresserade personer. . Då mötet endast var utlyst för upplysningars inhemtande, kunde naturligtvis intet beslut fattas, utan ville mötet, på förslag af kapten Mannerskantz, blott uttrycka den önskan, att den södra stambanan vid fortsättning från Finjasjön måtte komma att. dragas så nära gränsen af Kalmar län som möjligt. Då knåppt en månad förflutit sedan mötet utlystes, hade tillräckliga upplysningar ännu icke hunnit inkomma, utan skola sådana ytterligare samlas och före medio af inst. Oktober insändas till jernvägsundersökningskomiten.. Bland vid tillfället afgifna upplysningar må nämnas de genom frih. G. C:son Ulfsparre af Norra Möre, Stranda och Handbörds häraders afdelningsutskott afgifna, hvarjemte en aktad ledamot af Kalmar borgerskap upplyste: Att under de sistförflutna åren ha i medeltal på axel till Kalmar ankommit följande handelsvaror, nemligen: jern och spik 4275 sk, papper 35,000 ris, nickel 100 sk8, bräder 1, tums 86,420 tolfter, plankor 2 och 3 tums 13,810 tolfter, balkar af 8 tums diameter och deröfver 38,539 st., sparrar 37,125 st., beck och tjära 1218 tunnor, årämnen 3213 st., läkter 4386 tolfter, ekstäf 1046, ring-, ekoch björkbark . 29,900 tunnor, spanmål, som exporterats, cirka 15,009 tunnor, och cirka 10,000 tunnor som förbrukats på platsen, cirka 200,000 kannor bränvin samt ett betydligt parti glasvaror, och för alla dessa varors inforslande beräknades forlönen skola hafva utgjort c:a 400,000 rdr. Vidare upplystes afsistnämde man, att från staden på åxel afgått: malm och tackjern 5500 skF, spanmål cirka 10,000 tunnor, sill cirka 20,000 tunnor, salt cirka 10,000 tunnor, kardusoch rulltobak samt cigarrer och snus 121,500 , kalksten, sand, soda, salt och glasskärf till glasbruken och lump till pappersbruken samt betydliga qvantiteter kaffe och socker och andra handelsvaror, till landtbandlande och köpingar, hvilka samtlige varors transportkostnad beräknades uppgå till cirka 100,000 rdr, hvarjemte anmärktes, att omkring 500,000 st. tegel årligen inforslades till staden för att dels användas och dels derifrån försändas sjöledes. — Ny telegrafstation har i går öppnats i köpingen Råneå i Westerbotten. — Besvär lära afhr Ahlstrand vara anförda öfver det senaste kantorsvalet inom Katarina församling. — På förslag till postmästaretjensten i Warberg har generalpoststyrelsen den 29 sistl. Juli uppfört: postmästaren i Wik, S. J. Broberg; postmästaren i Oroust, H. Lind, och postmästaren 1 Nora, C. F. Piltz. — Adjunkten vid högre elementarlåroverket i Wisby mag. H. P. Gustafsson, har blifvit utnämd till konsistoriinotarie derstädes. — Vid assistanskontoret ha ifrån och med den 24 till och med den 30 dennes utgifvits 2151 lån med 17,490 rdr 50 öre, och inbetalts 1899 lån med 15,046 rdr rmt. — Vi återgifva ur Gotlands Läns Tidning följande i ett så väl för ön som det öfriga Sverge vigtigt ämne: De stora, i så oändligt många hänseenden vigtiga och glädjande nyheterna om undervattenstelegrafkabelns lyckliga nedläggning mellan Europa och Amerika hafva äfven här upplifvat de sedan några år väckta förhoppningarne om en dylik förbindelse mellan denna ö och moderlandet, och nu, då genom Kongl. Maj:ts nådiga och generalpoststyrelsens prisvärda omsorger länge önskade och länge behöfliga åtgärder snart äro i verket satta för vinterpostföringens betryggande, återstår det att genom en telegrafkabel ytterligare binda tillsammans fastlandet och den förut aflägset och ensligt belägna öprovinsen. Kostnaderna derför blifva väl jemförelsevis ofantliga — vidpass 300.000 rdr; men så länge Gotland eljest i flera månader kah vara isoleradt, och enär tider kunna komma, då mycket hastiga budskap från provinsen kunna blifva af högsta nöden, och enär intet af jernvägsmillionerna kommer Gotland till godo, torde kostnaden nog anses öfvervinnerlig. Gotland är, enligt engelskt omdöme, the most imro-tant political point in the north of Furope (den i politisk hänsyn vigtigaste punkt i norra Europa) — en åsigt, öfver hvilken den skarpsynte östra grannen länge har rufvat. Såsom det förljudes, har — bland mycket annat — äfven ofvannämda framtidsvigtiga (ER Re RR ARN RE En sina akademiska studier. Hvad skulle verlden säga derom? Hvad skulle man tänka om henne, då alla menniskor visste huru rik hennes man var och att hon egentligen var den,