Aftonbladet – 26 augusti 1858, sida 3

viss trakt af landsbygden häromkring låta underrättelserna ej fullkomligt lika bra, likväl utan att något epidemiskt ondt omtalas. Terminen nalkas med stora steg, och de vanliga arbetena taga snart sin början. Lärare och lärjungar återvända med hvarje dag. Tiden mellan den 1 och 15 September är bestämd för examina, hvarefter föreläsningarne begynna. Flera professorer sägas komma att saknas under terminen: tvenne äro med: döden afgångna, utan att deras platser ännu blifvit återbesatta. andra förmodas blifva frånvarande i anledning af något offentligt uppdrag, en är stadd på utrikes resa; hvarför det lärer blifva flera vikariater än vanligt. Afven af de öfriga universitetslärarne äro flera frånvarande, som icke alla återförväntas under terminens lopp. Af våra tidningar har ni sett att sönmkonsten bland oss florerar, och att en simpromotion härstädes försiggått med mycken fröjd och högtidlighet. Simläraren har detta år inlagt mycken förtjenst, och eleverna hafva i allmänhet visat sig vara rätt skickliga. I afseende på den festliga bekransningen hafva vi hört den estetiska anmärkningen göras, att saken tager sig bäst ut, om promotor, sittande i sin båt, påsätter kransarne. Att numera aflidne professor Jöns Svanberg, simsällskapets stiftare, då han anstälde den första promotionsfesten, smmande bekransade först sig sjelf och sedan sina elever, detta, har man sagt, kunde då vara i sin, ordning, ty denne förste promotor ville först ådagalägga sin egen skicklighet; men numera är sådant öfverflödigt, emedan en stadigvarande eller för tillfället vikarierande promotors skicklighet i simkonsten är på förhand tillräckligt dokumenterad. Kransarnes utdelande från båten medför en värdighet, som icke åtföljer samma handling. då äfven promotor sjelf ligger i vattnet. Saken är ju den, att Undinerna, som skola på. sina armar uppbära den tjenstförrättande promotorn, behöfva i hvarje ögonblick om denna sin skyldighet påminnas med en anmaning af foten, någon gång kanske med en liten luggning; och huru lätt och ledigt än promotor kommunicerar sig med sina Undiner, kan detta dock icke ske utan att det medförer någonting en smula komiskt för åskådarens öga. Vi hafva i sommar haft likaledes en temligen stor simskola för flickor och unga damer. Med rätta har man välkomnat och prisat detta företag, som också förtjenar all uppmuntran. Ett af de verkliga föreningsbanden mellan universitetet och staden är den akademiska qvarnen, hvars partiella ombygnad och oanvändbarhet för det närvarande göra kommunen icke ringa bekymmer. Af skäl, som äro allmänheten fullkomligt obekanta, lärer fullbordandet af denna ombygnad eller reparation icke vara att förvänta förr än senare på hösten. hvilket förhållande försätter folk, som behöfva mala, i en stor förlägenhet. Qvarnen ir, om sagan är sann, nu på t-edje året stillastående, och detta förhållande måste, utom den olägenhet, det medför för stadsboerna, för sjelfva akademien medföra en icke ringa förlust. Det är märkvärdigt, huru litet afseende göres på kostnad och tidsutdrägt, då det ir fråga om bygnadsföretag, som bedrifvas med allmänna medel. — Dessutom tyckes jvarnbygnaden, genom den tillbygnad och förändring, som i densamma nu pågå, komma att få ett besynnerligt, ett fult utseende. Det kan hända, att den sällsamma bygnadsfiunderingen kommer att taga sig någorlunda ut, sedan en gång arbetet blir fulländadt; men det är icke att undra på, om man fruktar det värsta, då man sett så månget allmäut sygnadsföretag hafva blifvit dumt och dyrvart på allt sätt. —M—,