Aftonbladet – 20 augusti 1858, sida 2

landet, från hvilka vi äro nästan afstängde, vore en jernväg till Borås en obeskriflig fördel, som säkert skulle åt båda hållen visa resultater, måhända vackrare än på de flesta andra orter. Att Warbergs hamn, som är en bland de bästa på kusten och öppen långt större tid af året än de öfriga, och särskilt än Göteborgs, icke är så mycket anlitad och besökt som den borde vara, dertill torde orsaken förnärligast ligga i bristen på kommunikationsmedel Thed det inre ländet. Men en ännu vigtigare anledsing till en sådan förbindelse med det inre landet torde finnas i den kittills obegagnade rikedom vår ort eger uti de stora ouppodlade trakter, som under odlarens idoga hand de senare åren börjat gifva rika skördar och snart nog böra kunna höja vår ort till en af de bäst lottade sädesproducerande trakter. Hvilken ömsesidig fördel lättade förbindelser mellan en sådan ort och de inre delarne af landet, der, såsöm i Borås och Ulricehamn, sädespriserna vanligen äro de högsta i riket, skulle medföra, torde hvar och en inse. Enligt de undersökningar, som redan äro gjorda, är lokalen särdeles lämplig för anläggandet af en sådan jernväg, synnerligast mellan Warberg och fabrikerna i Mark, och enligt det kostnadsförslag, som af grefve E. A. v. Rosen år 1852 uppgjordes, skulle hela kostnaden för densamma ända till Borås föga öfverstiga 2,000,000 rdr bko. Ett annat vigtigt ämne är frågan om upprensningen af Wiskaoch Ätra-åarne. Att åtminstone de senares upprensning, vare sig till segelfart, båtfart eller åtminstone till flottled, skulle vara ytterst nyttig och äfven väl betala sig, är längesedan satt utom allt tvifvel. Hvilken fördel det vore att genom kommunikationer förena Kind och det närgränsande Småland, i hvilka trakter mycken skog får ruttna ned af brist på afsättning, med en så skoglös ort som mellersta Halland, är ej ssårt inse, De undersökningar, som nyligen gjorts för detta ändamålaf sakkunnige personer, hafva visat, att kostnaderna för Ätraåns upprensning till Svenljunga skulle blifva jemförelsevis obetydliga, och att deras utsträckande ända till Åsunden vid Ulricehamn icke vore omöjlig. — Från Linköping skrifves i Östgötha Correspoadenten den 18 Augusti: Vår goda stad har under ett par dagar haft ett ovanligt lagklokt utseende. I fredags den 13 dennes hade nemligen häradshöfdingars, landssekreterares och landskamrerares pensionsförening å landskansliet härstädes sitt årsmöte, vid hvilket härädshöfding Levin fungerade som ordförande; och dagen derpå eller i lördags hade juridiska föreningen i härvarande rådhussal sin årssammankomst, vid hvilken var utsedd till ordförande häradshöfding Westman från Elfsborgs län, till vice ordförande häradshöfding Centervall från Stockholms län och till protokollsförande uotarien Lindegren. Om förhandlingarne vid dessa sammanträden hafva vi oss ännu ingenting bekant, men de afslutades med en glad och god middag, som af östgötajuristerne gafs för de främmande i f. d. Wernerska trädgården. — Från Umeå berättas i Umeåbladet den 14 Augusti: Sistlidne torsdags eftermiddag hade direktionen för Westerbottens filialbank sammanträde härstädes, i närvaro af bankofullmäktiges ombud, kronolänsmannen Mångberg, för att granska de inkomna sä kerhetshandlingarne. I allmänhet taget lärer mot dessa föga varit att anmärka; men i följd af några aktietecknares uraktlåtenhet att lemna föreskrifven garanti, lärer en brist uppstå på cirka 40 aktier, hvilken direktionen dock ämnar fylla genom obligationer. Afsigten lärer vara att kunna öppna banken den 1 nästkommandes Oktober. Vid tillfället valdes assessorn H. Hult till ordförande och landssekreteraren C. J. Cygneus till vice ordförande inom direktionen, som utsåg förre handlanden J. P. O. Wikander till bolagets kamrerare. — Kommendörkaptenen m. m. I. B. Kleman är, enligt generalorder af denna dag, från och med den 1 instundande Oktober placerad på Stockholms station af kongl. flottan.