Aftonbladet – 18 augusti 1858, sida 3

f mildhet och behag, som gjorde henne högst intagande. Häpen och förvirrad vid åsynen af den unga flickan och genom sin mans ord, visste Zobeideh icke genast med säkerhet, om slafvinnan var hennes piga eller hennes medtäflarinna; men första steget hon tog iharems föraak gjorde all tvekan i den vägen omöjlig. Lådor på lådor, skrin på skrin, korgar på korgar stodo uppstaplade i ett hörn af den stora salen och innehöllo de möbler och smycken, som voro ämnade åt den nykomna; en dylik utrustning kunde blott passa för en älskarinna. Jag är således kastad på sopbacken! suckade Zobeideh och vred händerna. Förmäld för några dagar sedan, bländande skön, och förtjust mer än någon fru har varit någonsin, ir jag redan bortlagd som ett gammalt klälesplagg! Der jag nyss befalde, får jag kanke lyda; mina pigor komma att se mig öfver axeln, och jag får med tystnad åskåda de ;mhetsbetygelser, som min man och hans frilla slösa på hvarandra, utan att bry sig om mig ! Lyckligtvis slogo Zobeidehs aningar icke on. Maleka, den nykomna, försökte -ej att bevöfva sin företrädarinna väldet i huset; och hvarken i hennes uppförande eller språk röjles något öfvermod eller någon segerfröjd. Isman tycktes väl älska henne; detta kunde cke döljas; men hvem skulle kunna undgå itt tycka om en så ljuf och anspråkslös vaelse, som alltid sökte glädja andra och stänligt tycktes. glömma sig sjelf, för att blott änka på sin omgifnings tillfredsställelse? sjelfva Zobeideh fann sig besegrad af sin aedtäflarinnasemotståndliga tjusningsförmåga; von. slutade med att sjelf älska henne, derföre tt hon icke. förmådde hata henne, och likgiligheten var någonting omöjligt för hennes passionerade själ,