Aftonbladet – 18 augusti 1858, sida 3

En tur på Wlorea, skildrad i bref af BAYARD TAYLOR; HH. Fyra dagar blard nutidens Spartanare. Kalamata, södra Grekland d. 26 Mars 1558. Jag har ingenting att tillägga till föregående resandes beskrifningar öfver Argolis förfallna fästningsverk. Naturligtvis shtto vi i Lejonporten i Mycene och tänkte pligtskyldigast vå den grällystne Agamennon, på Orestes, ilectra och alla de öfriga ryktbara gatnla vaelserna, som antingen varit eller icke varit ill (se Grotes historia); beundrade Tiryns stora velasgiska murar, och klättrade öfver de 24:i sdippan uthuggna sätenai Argos teater. För len som sett Egypten, Baalbeck och Elephanta iro dessa ruiner; oberäknadt deras historiska otresse, icke särdeles imponerahde. Athen :unium, Egina och Phigalia innefatta allt om återstår af Greklands arkitektoniska storwt; resten utgöres af murar, grundläggningar, ringspridda stenar och några tå. mycket förallna teatrar: Den resande måste medföra len trollkraft, som ligger i odödliga minnen, ör att icke känna sig bedragen i sin väntan. Jag fann det ?törstiga Argos? vara en börig, väl vattnad slätt — åtminstone då ja esökte det. Inaächos röllade en bräddfull, orssande ström ned emot golfen, och det ypiga hvetet hade skjutit upp så hastigt, att det m två eller tre veckor borde gå iax. Argos r en obetydlig, smutsig stad, med en högst itjefull befolkning, såvida de hopar af odugngar som stodo och hängde vid alla kaffeus, skulle anses som representanter deraf. -andtfolket spelade krona och klafve? på atorna och i ett kaffehus, der vi togo in för tt hvila, voro tjugofem karlar sysselsatta med ortspel. -En grekisk officer, som talade nåot franska, började samtala med oss; jag ick sedan veta att han blifvit förvist från then i anledning af upptäckta försnillningar. Jordens fruktbarhet, sade han till mig, gör olket lätjefullt; de inberga tvenne skördar varje år, hafva alla sina behof rikligen fylda ch arbeta ej mer än de nödvändigt behöfva. I behöfven en duktig, despotisk guvernör?, ade jag till honom, för atttvinga alla dessa irbetsföra lättingar att rengöra det Augiasstall, hvaruti de lefva?. -I sanning, alla Herules storverk behötva göras om igen i Grekind. Hydran bebor det Lerneiska träsket, ;jonet lurar i dalen vid Nemea; och det fin:es mer än ett vildsvin i skogarne på Erynantus. Febrar, öfversvämningar, torka och eld göra sina gamla härjningar, och de äro Iubbelt glupska när de återeröfrat en trakt, som en gång blifvit ryckt ur deras händer. Vi tillbringade en natt i Nauplia och uppklättrade pådet befästade Palamidiberget. Staden är liten och inklämd på den trånga platsen emellan fästningen och sjön. Husen iro höga, väl bygda och smutsiga, som i italienska sjöstäder. Der finnas tvenne små torg, hvaraf det ena prydes af ett monument till. Demetrius Ypsilantis ära. Ett annat åt Capo dstria, den ende duglige styresman det maderna Grekland haft, har blifvit beslutadt, men flera år hafva förflutit, och ännu är det första marmorblocket icke hugget. I dess ställe funno vi trinumfbågar af. kattun, ett minne af en nyligen firad fest, och en jonisk pelare med en vidunderlig kapitäl, uppbärande konungens bild i papp. Årbetare voro sysselsatta att söndertaga doriska kolonner af bräder och musslin, som varit uppförda på de förnämsta gatorna. Utanför stadsporten var en annan triumfbåge, hvars stöd gifvit vika, så att den med fyratiofyra graders lutning hotade att sammanstörta och stänga vägen. Jag kan icke utan verklig afsmak se sådana vidunderliga dekorationer. Man väntar icke att Grekland genast skall uppföra ett nytt Parthenon, men sådant ömkot lekverk som detta är endast värdigt Ashanti eller Tombuktu. Vi gjorde en två dagars ridt emellan Nauplia och Tripolitza och togo derunder en omväg för att besöka Mantineiska fältet, der Epaminondas föll, sedan han krossat Spartas makt. Man färdas hela vägen på bred landsig en sträcka af nära sju mil. Denna väg ett. enskilt företag, hvartill Tripolitza ensamt tillskjutit 300.000 drakmer; det enda felet i denna väganläggning är att den ir alltför väl utförd för landets behof. Väsen leder öfver Partbeniska bergen i zigzag f så ringa lutning, att verkliga afståndet är: ;redubbladt, och ryttare välja derför företrälesvis den gamla vägen. Arbetet är väl ajordt, ehuru här och der litet ojemnt; bro:rne äro beundransvärda. Styrelsens egen idning, Elpis, uppräknade nyligeh bland de älgerningar, som tillfallit Grekland af kung ttos regering, de vägar som blifvit anlagda. Jag finner att vägarnes sammanlagda längd itgör mindre än 20 mil, hvilka, om vi subtrahera dem som endast blifvit anlagda för nofvets beqvämlighet och icke för landetsnytta, endast lemna ett öfverskott af ej fullt 0) mil. Grekerna och deras vännet säga: Begär ej för mycket af oss, vi äro alla unga och fattiga; vi sakna tillgångar att utföra nera: -Jaz men I byggen ett palats som ostar 2 millioner dollars; I underhållen en nyttig armå af blodiglar till lands och sjös; beviljen hofvet allt hvad det åstundar; och I gen ingenting åt folket. I äntagen Venedigs volitik, det östra kejsaredömets, sjelfva Turiets, i stället att söka föredöme och ledning 108 de folk, som stå i spetsen för civilisaionen. 4 Då vi närmade oss Tripolitza, kommo vi ESTETISK LTR es. 1 varems slafvinnor. som tient der i flera år