Aftonbladet – 18 augusti 1858, sida 2

det vara nödvändigt att uppställa vissa garantier för att försäkra rikedomen och bildningen om dess rätt. I alla andra förhållanden träda de icke fram med en sådan bestämd yttre fordran att vara privilegierade och förmå ändock att göra sig mer än tillräckligt gällande. Hvarföre skulle valen till representationen härifrån utgöra ett undantag? Följden kan mycket lätt komma att bli den, att en onaturlig opposition kommer att uppstå emot dem, såsom privilegierade. I stället för att skrida framåt till det mål, som alla politiska reformer hos-oss borde afse, nemligen att upphäfva motsatsen mellan olika samhällsklasser och bilda ett enigt folk, inom hvilket alla goda krafter aktas lika och komma till sin rätt, skulle man skapa nya bittra frön till söndring, split och oenighet. . Det skulle sannerligen icke förundra oss, om de som finna det vara helt enkelt och na, tatt det högre skattebeloppet skall betutba i proportion derefter högre rösträtt tingå P N 1 fö kull ör deti vid fepresen. antvalen, äfven skulle finna deti je förmögnare finge ett efter de4 (—5 ordning att de . assadt större tillgodonjuras skattebidrag äv. Ne å SF. oo undervisningen, relitande af den offentliga. —; och skyddet till gionsvårdeng landets försva. — , verkligt eller lif och egendom 0s S. V: Pr då ellen skenbart förmögne skall ha Vigu. beterdet mera maktpåliggande intressen — x. Arran — att bevaka än den honom i skattesn. underlägsne; men månne icke de verkligt stora intressena äro för dem begge gemensarima, och är det icke af lika stor vigt för den som skattar 20, som för den, hvilken skattar 100 rdr, att hushållning iakttages med statens medel, att goda lagar stiftas, att folkuppfostran och inrättningar för upplysning och sedlighet icke försummas och falla i vanhäfd? Utrymmet för dagen nekar oss att längre fortsätta behandlingen af ämnet, och vi måste en annan gång återkomma till de underliga sammanställningar och sofismer, genom hvilka S. T. lärer anse det kunna göras klart att jemlikheten i rösträtt är en låg jemlikiset? och att de, som förorda en dylik, sänka sig till den lägsta politiska litteraturen?. Vi få då äfven tillfälle att utförligare gendrifva den för god effekts skulli slutet af S. T:s artikek anbragta, alldeles falska uppgiften, att den personliga rösträtten i Danmark endast skulle utöfvas genom medelbara val eller genom elektorer.