Aftonbladet – 14 augusti 1858, sida 3

längre än tvenne års Du torde: sjelf-kunns erinra dig den gamle hedersgubben; hans fö. reträdare. Han har hitkommit från Stockholm. han har varit hofpredikant och är nordsfjer neriddare. — Det regala pastoratets måttliga ekonomiska vilkor häfva ej lockat en så dan män, men saken är att hofpredikanter är gift. med en ganska: rik borgaredotter från hufvudstaden och behöfver ej allt för mycket. ..se på de inkomster, pastoratet gifver,. Han är. en gästfri man, och det går präktigt till.j huset. Frun är icke mycket bildad; men en. rätt hygglig och villig och derigenom alldeles icke oangenäm värdinna. Hofpredikanten är enman med godt häfvud, en fulländad verldsoch Umgängesmenniska, med god och verkligen fin ton, och det, är icke utan, att han också är -prest tillika, fast icke just efter mitt sinne. Den Ppresterliga ton, som embetet och. vanan ingifver eller ålägger verldsmannen, förefaller såsom någonting främmande och tillkommet; det är en konstgjord salvelse, som icke. behagar mig. Men alla prester kunna ej:vara sådana som komministern, eller kyrkoherden i grannförsamlingen, eller min Hjelte, adjunkten, hvilken ducerinrar dig. Man får nöja sig med hvad man får: rätt. litet latin har jag läst, och än mindre har stannat qvar i minnet, men jag tycker mig komma ihåg, .att Sallustius eller någon sannan förträffligen säger: Omnia preclara rara, -och det varder af mig uttydt: Ej alla prester äro andäns män. För öfrigt Ega de båda makatne Inga barn. Pack för:beskrifningen! Präffar jaggnågon bekantskap från förra sötottaren i prestgården ?, Helt visst.n Komministern ? Utan tvifvel. Han är ju hofpredikantens egen skollega. Väl och godt. Jag tycker bra mycket om den välviljande; medlande och fridsamme mannen. Änkyrkohörden igraunförsamlingen? Kanske icke. Han torde hafva egen söndagsbjudning