Aftonbladet – 14 augusti 1858, sida 2

Kuranta funderingar i den högre politiken, Af ORV. ODD. Vi Det erbjöd sig för mig ett tillfälle för nåson tid sedan att säga några ord om Päriserkonferensen, herr Benedetti, grefve Walewskys förmak, stora resultater af förtroliga statsmannaöfverläggningar vid ett glas limonad, o. 8 v. Jag har tillfälle att i dag till samma imne återkomma. Den stora areopagen, som i sista instans hvälfver verldens öden, har hittills icke denna gång haft flera än tretton möten (de skola återupptagas efter Cherbourgfesterna).. Vid hvarje: af dessa sessioner har man öfverhufvud taget icke varit tillsammans mer än halfva dagen (med undantag af den sittning, som egde en gång rum ute på grefve Walewskys lustslott Etiolles, då man satt hela dagen — vid kalasbordet). Det är sant, att man under dessa sammanlagda tretton halfva dagar icke rörehaft mer än ett enda ärende, frågan om Donaufurstendömena, men i alla fall — och det är häxtill jag vill : komma — i alla fall, hvilket resultat. på denna jemförelsevis korta tid!! Man känner huru i den sväfvande frågan om: Moldau-Wallachiet meningarne hela tiden varit i högsta grad delade äfven mellan de bästa vänner, såsom till exempel Frankrike och England. I hela denna sak är det egentligen icke mer än tvenne af alla de intresserade som hålla troget ihop, nemligen rumänerna sjelfva; folken i de båda furstendömena, de der önska varda till ett, såsom natur, seder, historia, språk tyckas hafva ämnat det. Men de::öfriga intresserade (tyder äro alltid flere. eller färre, hvilka innerligt och varmt intressera sig för ett land, så pass arronderadt och fett och bra beläget som Donaufurstendömena, utom befolkningen i dessa länder sjelf) — alltså de öfriga intresserade hafva till konferensen anländt med de mest splittrade åsigter, och det har verkligen ett ögonblick tecknat sig som om någon enighet ej ens i den minsta hit hörande detalj vore att här tillvägabringa. Det är då med den gladaste: öfverraskning vi i dessa dagar hafva ur de säkraste källor hemtat underrättelsen om hvad som vid nyssnämda trettonde möte blifvit med afseende på Moldau-Wallachiets framtida öde med stor pluralitet, om -ej med fullkomlig enstämmighet, vidtaget och beslutadt. De båda furstendömena komma visserligen icke att genast förenas till en stat — Rom bygdes ej. heller på en dag, och ett folk har alltid god tid att vänta! De skola visserligen, som hittills, ega hvar sin divan, hvar sin hospodar — men dessa båda hospodarer kunna ju efter behag handla som ett hjerta och en själ och pläga med hvaråndra enskilt vänskap i detoändliga, vara hvarandras serafimerriddare 0. 8. Vv. De skola visserligen, de båda folken; fortfarande stå och se på hvarandra på hvar sin sida om en väl afmätt och afpålad gräns, och endast ha lof att vara. bröder i anden och sinnelaget; de skola till och med hafva hvar sit särskilta flagga, alldeles som-Norge. och