debudet hr Murrays bemedling åter upptagit dem. OSTINDIEN. Times, har underrättelser från Calcutta af. den 4 Juli, enligt. hvilka Emmer Singh skall med sin rebellhop hafva återvändt till busksnåren i Dschudschepore och general Lugard nedlagt sitt befäl till följd af sjukdom. Tirowar har blifvit eröfradt... Rebellerna från Gwalior äro på väg till Bhurtpore. Manu Singh belägras af Begum 1 Schegurs. Enligt. underrättelser från Calcutta af: den 3 Juli befunno sig de: från Gwalior flyktade rebellerna 50 miles och general Roberto 34 miles från Dschepore. Enligt ett rykte skola flera -rebellhöfdingär blifvit tillfångatagne i Banda. AMERIKA. Enligt en depesch från Washington skall Förenta Staternas regering vara på god väg att förvärfva Cuban. Depeschens afsändare tillägger, att hans uppgift flyter från tillförlitlig källa. Från Utah har underrättelse invått att flertalet af de utvandrade mormonerna återvändt till sina fordna hem i Salts östadens Från Mexiko berättas, att Zuloaga nedlagt sin myndighet och lemnat hufvudstaden. Tillståndet i landet skildras såsom i hög grad bedröfligt. Dess mest blomstrande städer hafva blifvit härjade af inbördeskrigets olyckor, handel och rörelse voro totalt hämmade, och man hade ingen utsigt att någotdera af de strilände partierna kunde blifva så öfverlägset, tt genom afgörande. segrar en gräns kunde sättas för det förderfliga inbördeskriget. GuaTalaxara, som näst Mexiko är landets största ;eb folkrikaste stad, hade utom krigets hemsökelser äfven lidit betydligt genom eldsvålor och en fruktansvärd jordbäfning, som sjort större förstörelse än den starka jordbäfvingen 1845. KINA. I ett telegram från Alexandria af d. 3 ds. apporterar generalkonsul Green att de allierades expedition på Peihofloden hunnit fram ull Tien-sin, derifrån de senaste underrättelserna äro daterade d. 4 Juni. Kinesarne hade cke gjort något allvarsamt försök att hindra le allierades fart uppför floden, och kanonbåtarne hade utan tecken till fientligheter framryckt ända till Tien-sin, som beherrskar såväl floden som den stora kanalen. Befolkningen lemnar gods och lifsmedel för billigt pris. Enhgelska och franska sändebuden bodde i land uti ett tempel. Ryssarne och amerikaarne hade följt de allierade uppför floden. Rikets andre embetsman och presidenten för tt af de sex regeringsdepartementena hade åsom underhandlare ankommit till Tien-sin. De voro utrustade med en titel, sem enigt tolkens förklaring betecknar, att de äro örsedda med vidsträckt fullmakt, och de örklara sig bereddä att underhandla om de nspråk, som förut blifvit ignorerade. . Första onferensen skulle hållas d. 4 efter ångfartyets afgång. Kinesarne anse alltjemt att hvad om passerar är midt emellan. fred och krig, nen icke bestämdt hvarken det ena eller det ndra.