Aftonbladet – 12 augusti 1858, sida 2

rupper, ur snickarestugan coh tycktes mig id bortgäeridet helsa komgmiiiuteri oh deandra presterna ännu. höfligare än vid ankomsten. Blott ett par: gubbar blängde vresigt på presterna och, lyftade obetyd:gt på hattarne. Jag: förbigår de reflexioner. svim oss emellan gjordes öfver läseriet efte: vår återkomst från snickärestugan.: Komminiztern. som fruktade. att betraktelseämnets entormighet kunde trötta de båda lekmännen bla. 3 gästerna, patronen och mig, bytte om föremål for samtalet, och bland annat gjorde pan mig den frågan, huru länge jag komme att stanna på ortens Jag förklarade, att jag ävsnade dröja ännu tre eller fyra dagar, emedan jag ville njuta patronens umgänge så länge som möjligt; han vore nemligen en gavxal vän och akademikamrat, den jag icke sett på år och dag. Men patronen -motsade ni.g ned gästfri artighet och förklarade att jag komme att qvarstanna åtminstone dubbelt så jag sjelf sagt mig ämna dröja; och jag hade ej hjerta att motsäga min gamle vän, utan gaf med en bugning mitt tacksamma samtycke: fr I sådant fall, yttrade kyrkoher en, skulle jag föreslå, att min bror — ban vinge sig härvid till värden — tillsammans mcd sina härvarande ärevärda gäster beha-ade nästa söndag intaga en tarflig middag hos mig och min gumma, till hvilken -enfal.iza bjud: ning jag likväl uttryckligen bifogar. den örklaringen, att jag icke fö.drar sår som något höflighetsbevis å herr:tnes. sida, att herraärne dessförinnan i vår ky:sa Sevista zudstjensten, ehuru jag både ir nuskep af embetsbroder och personlig vän är tkyltdig tt nämna, att min aktningsvärd. c hjelvare, denne unge man — dervid ste han adjunkten. — är en särdeles 1. liv andr ig talare.