Aftonbladet – 11 augusti 1858, sida 3

giska pensel, som ensamt skulle formätt återgifva dess hastigt försvinnande prakt. Vi hitkommo på aftonen, efter att.under yägen hafva besett ruinerna af Mycenze, Argos:och Tiryns. BT. FRÅN STOCKHOLM TILL NILEN. Förtroliga bret till en hemmavarande vän. AF TH); Efter ett dygns segling sågo vi Edfus gamla tempel höja sina höga propyleer öfver den omgifvande stadens gråa husmassor. Det var. en temligen lång vandring från floden upp till staden och tempelruinen. Förgäfves sökte Pietro och ramadan. hålla de, oförskämda fel-lahs och deras nakna, smutsiga barn på afstånd från oss. Från alla sidor strömmade skaror af eländiga trashankar, invånare från staden Edfu, inpå oss, utbjudande antiqviteter och tiggande backschisch. Ett sådant följe är oändligen: pligsamt; Man får intet ögonblicks fred för det näsvisa packet. Och en tillfällig beröring med deras rikt befolkade trasor har vanligen de mest betänkliga följ der, som icke dröja länge innan de visa sir störande verkan på ett pikant men högst obehagligt sätt. Lyckas man att med några käpprapp för ett ögonblick jaga de skrikande kanaljerna från lifvet, så uppröra de i sin flykt tjocka moln af dam, hvilka hota att qväfvs den illa lottade vandraren. Lägg härtill, att vid inträdet på de stinkande gränderna, der sundhetspolisen försummat all rengöring, anfalles man af halfvilda hundar med. ett räflikt utseende, magra, eländiga och betäckta med sårnader, och hvilkag ilskna falskhet. endast genom deras feghet hindras från utbrott och från att blifva farlig för fremlingen. Det var. såsom du finner, ingalunda någon behaglig promenad, dertill företagen under eftermiddagens första heta timmar. En vindstilla hvilade nemligen död och blek öfver Nilens breda yta, och Neckens segel. hängde slappa i sina veck, icke fångande den minsta flägt. Detta ofrivilliga uppehåll i vår färd föranledde oss att icke uppskjuta besöket i Edfus tempel till en annan gång. Vi blefvo dock belönade för alla obehag. utståndna under vägen från floden till -templet, genom det i hög grad. imponerande :intrycket af denna vidsträckta -bygnad, sedd i sin helhet. . Detta. tempel var det förnämsta uti Apollinopolis magna, såsom Edfu hette under den ptolomeiska och romerska tiden. Liksom templet i Esneh är det bygdt under en senare period, men med fullkomligen samma anordning af de olika delarne, som uti de äldre egyptiska templen, om hvilkas inredning och olika afdelningar det gifver en förträfflig föreställning, emedan det ännu är temligen väl bibehållet. Den enklaste formen af ettsådant tempel var följande: mellan en dubbel rad at sfinxer (dromos) nalkades man templets in. gång, -som på. sidorna var infattad af tvenne afskurna pyramidala torn... Denna ingång förde till. en öppen förgård, på sidorna omgifven af täckta pelargångar. Midt emot den förstnämda ingången befanns en annan, ledande från. förgården in uti en försal (pronaos). hvars AS uppbars af pelare. Dessa pelare äro afslutade med de skönaste kapiteler, i hvilkas uppfinning och utförande den mest genialiska omvexling uppenbarar sig.. Särdeles rik visar sig konstnärens fantasi uti försalen till Edfus tempel, hvilken liksom den uti Esneh torde i skönhet kunna täfla med hvad den grekiska bygnadskonsten frambragt mest utmärkt på egen grund. Från denna förgård kom man in uti det allra heligaste (vAdytump) der offren förrättades. Detta var ett mindre rum, antingen enkelt eller afdeladt i tvenne kamrar, den ena innanför den andra. Sällan voro dock de gamla egyptiska templen . begränsade enligt denna ursprungliga och enkla grundplan. Vanligen finner man flera portar (pyloner) med sna torn framför sjelfva templet, den ena utanför den andra och sammanbundna med rader af sfinxer, kolonner eller bildstoder. Framför de särskilta ingångarne stodo obeli-. sker eller kolossala statyer. Ofta funnos två. stundom flera öppna förgårdar, omgifna med. sina gallerier, och försalen sammanhängde icke alltid omedelbart med det allra heligaste. utan var skiljd derifrån genom en mindre dylik, eller af en tvärgående korridor likaledes uppburen af pelare, från hvilken man trädde in uti adytum. Detta stod någon gång! alldeles fritt med egna väggar och tak inom den del af det yttre templet, som var belägen längst bort från ingången. 1 sådan händelse var. det allra heligaste omgifvet af en mängd små rum, hvilka stödde sig. mot den yttre muren, och hvilkas bruk i de religiösa! mysterierna man icke bestärffåt känner. Det innersta af Edfus tempel är icke mera tillgängligt. Grus och afskräden af alla slag hafva alldeles tillstängt ingången, och det jemna taket har synts nutidens Edfuster vara 1) Se Aftonbladet n:o 286—288 förlidet år, oeh n:r 9, 38—41, 43—46, 49, 52, 82, 85, 105, 106, 108, 123—127, 134 och 181 detta år. UI) sn Sön a or MA ETRADE a a or Nea LT AST sin adjunkt. Äfven dessas uppmärksamhet blefl: SN AN ride