Aftonbladet – 9 augusti 1858, sida 3

FRÅN STOCKHOLM TILL NILEN. 4 Förtroliga bret till en hommavarände vän. Af TH—1). Tionde brefvet. Assuan den 19 Januari 1858. Väl hade vi gerna dröjt ännu många dagar i Thebe, af hvars storartade minnesmärken vi endast skådat hvad som återstår . på östra Nilstranden, men de tvenne dagarnes vindstilla, som så gynsämt inträffat just vid vår ankomst till: Luksor, upphörde på tredje dagen, och en lätt Eteiansvind manade oss att fortsätta vår färd. De underbara fornlemnihgarne af tempel och grafvar på flodens vestra strand måste vi sålunda lemna osedda för denna gång, under förhoppning. att kunna taga vår skada igen vid vår återkomst. Småningom försvann den ena tempelrninen efter der andra, och linierna af de höga bergen, hvilka omgifva den thebaiska slätten, blefvo-allt dunklare, ju längre vi aflägsnade oss, tills de slutligen gömde sig i det blånade fjerran: På aftonen :samma dag kommo vi till Erment. det fordna Hermonthis. Af det tempel; somm den beryktade drottning Cleopatra och hennbs son Cesarion här bygde uti den egypto-grekiska stilens sista dagar, återstår numera föga. Denna ruin har uppstått i en)föryngrad, oi också icke förskönad gestalt, uti den stora fa brik för sockertillverkning;som Mustafa Pascha. en son af Ibrahim Pascha, här sanlagt. YV besökte den -i stor skala utförda fabriken, son står under europeiska ingeniörers ledning hvilka hade den artigheten att visa oss till verkningens olika stadier, från den råa sattens utpressning ur sockerrören till kristallisationen af det renade hvita sockret, Det fö reföll mig eget nog att finna dessa resultater af nutidens uppdrifna. framsteg uti kemi ot! mekanik förverkligade så långt upp :i: detta halfbarbariskå land. Denna enstaka yttrike här af den moderna vesterns civilisation syptes: mig stå i en skarp: motsats på en gå till den närvarande förnedringen af: detta heh och hållet orientaliska lahd och till karakteren af den höga odling som under uräldst: tider blomstrade på samma grund. i Af de nya alster, hvilkas: odling -Mobammed Ali införde i Egypten, häde sockerröret bomullsbusken och indigoplantan redan frår första början kunnat blifva landet en källa til! rikedom och lycka, om icke envåldsherrskaren fått den olyckliga idn, hvilken jag 1edan nämnt, att göra Egypten till ett manufakturland, der all tillverkningen tillika va regeringens monopol. : Dettarsystem;.som genom tvångsarbete decimerade befolkningen, jä numera öfvergifvet, och Egypten har fått återtaga-sin naturliga roll af ett land, som frambringar råämhen: Under den pharaonska tiden egde landet omkring sju å åtta nmiiorer inbyggare;: men eger nu blott föga öfver en och en half. million. --Desssädesproduktion. genom ett bättre ordnädt åkerbruk; skulle dock sunna underhålla ;samma antalmenniskor som fordom, och :den årliga -skörden .af. bomull; socker och indigo skulle -mer vän! tillräckligt betäcka utgifterna för de förnödenheter Egypten behöfver-hemtafrån främmande Tänder. Man kan äfven hoppas att: bättre tider -sköla stunda för landet, sedan numera, efter sädåshandelns frig-fning 2); välsignelserna; af. jördens odling i någon mån: våtminstone tillåtes att mera ostördt än förr spridas-bland befolkningen, ehuruväl ännu otaliga mMaktmissbrik af höga och låga. återstå att beklaga och om möjligt att rätta. i Den följande dagen hade vi: motvind; men sent på aftonen sprang upp en häftig by från 1) Se Aftonbladet n:o 286—288 förlidet år, och h:r 9. 38—41, 43—46, 49, 52, 82, 85, 105, 106, 108, 123—127 och 134 detta är. I 2) Ända till de sista åren måste Fellahs sälja sinssäd efter bestämdt pris och endast tillregeringen. Numera kunna. de isälja-till hvem;,de. vilja. ft