Aftonbladet – 9 augusti 1858, sida 2

eger, 1 trots af sin humanitet öch fogsamhet. eller måhända just för ett visst öfvermått-a! lessa vackra egenskaper, i allmänhet icke de! inflytande, som han annars utan tvifvel skull itöfva. Någon öfverdrift i fogsamhet ka: deremot icke med skäl tillvitas hr C. A. Man nerskantz, hvars oböjlighet är lika känd son hans rättskänsla. Han afgaf vid riksdagen en törtjenstfull motion rörande nationalbeväringens organisation. Hr M. är måhända den. som renast representerar detta partis åsigter. Öfvergå vi nu slutligen till skildringen a! det parti; som intagit en ställning något mer: till venster än det nyss tecknade, ett parti. som, man skulle kunna kalla det progressiva. så mötas: vi här dels af några frisinnade mär från fordna dagar, dels ock af ett yngre slägte. som dels vandrat i de förres fotspår, dels banat sig nya vägar. Bland de förra må i främsta rummet nämnas grefve C. H. Anckarsvärd. Under det andra tro sig ha gjort ganska myc ket, då de för uttalandet af sina politiska åsigter äfventyrat. en plats. eller trotsat en sur mir på nådens anlete, har denne man: för sine öfvertygelser trenne gånger vågat sitt hufvud. Sådant kräfver ovilkorligt aktning, Sådant förhöjer intrycket af en ännu i den. höga ålder: domen ståtlig gestalt, en välljudande stämma ett af manlig värdighet och osökt behag utmärkt föredrag. En bland grundläggarne til! vårt nya statsskick, harhan aldrig befunnit: dess ledande principer: otrogenystädse nitäl: skat för tillämpningen af dei grundlägen ned: lagda kontroller, förordat sparsamhet, och med varmt intresse följt hvarje utveckling inom det politiska området. Äfven under denne riksdag ,:ådagalade grefve. !A. vid. mer än ett tillfälle sitt nit för de grundsatser han hyllat under hela sin lefnad; och hans blotta närvaro var en uppmuntran, en föresyn för liktänkande, äfvensom dessa hos honom aldrig förgäfves sökte råd och upplysningar: Hr L. J. Hierta, ehuru i jemförelse med den nyss tecknade en ung man; är likväl en bland folkfrihetens äldste och. lyckligaste försvarare inom: vårt land: Hans inväljande i bevillningsutskottet innebar icke blott ett vitsord om hans grundliga kännedom i dylika ämnen. utan ock ett erkännande af de grundsatsers riktighet, dem han så länge häruti förfäktat. en slags hyllning åt liberalismen, åtminstont inom detta område. Hr H, är som talarc skarpsinnig, qvick och träffande; man saknar blott hos honom någon gång detta bestämda uttalande, som alltid är att värdera, och som från en så kunskapsrik och. erfaren representant aldrig skulle -förfela sin verkan, Friherre Staöl v. Holstein, en liberal af den riktigt gamla stammen, har förstått förena orubblighet i grundsatser med mycken humanitet ; form. Hans anföranden, isynnerhet då han vid anloppet emot friherre Creutz uppträdde till dennes. försvar, utmärkte sig genom en koncentrerad :kraft och en ehuru enkel dock ljupt imponerande värdighet. Bland de yngre medlemmärne af detta parti vilja vi. här blott nämna trenne, nemligen friherrarne C. A. Raab och S. Creutz samt hr G. Cederschiöld. Den förstnämde är en man. lika sjelfständig i sina politiska opinioner som oberoende genom sin samhällsställning. Har är en, varm vän och lycklig försvarare af framåtskridandet i alla riktningar, såväl inom statens som kyrkans område. Den andre, förkättrac af den kyrkliga och militära hierarkiens målsmän för sina frimodigt uttalade åsigter rörande kyrkooch krigsväsendets organisation, har leremot hös alla dem, som förstå värdera ett iågande nit för ädla föremål, tillvunnit sig en odelad aktning. Då hans motioner rörande krigsväsendet diskuterades, gjorde de not hans person riktade häftiga anfallen ett lika obehagligt intryck, som det var tillfredsställande att se flere utmärkta representanter. tillhörande samma yrke som motionären, uppträda till Bäns försvar. Den tredje ådagalägger 1 hela sitt uppträdande och framställningssätt någonting så bottenärligt, så af fullaste öfvertygelse genomträngdt, att han genast ådrager sig odelad uppmärksamhet, om ock ej just alltid bifall. Det senare lärer han väl ej heller med säkerhet ha påräknat från pretaturens sida, då han med en viss, nästan Luthersk grofkornighet skoringslöst angrep dess svaga sidor och vederlade dess ännu svagare argumenter. Sluthigen vilja vi äfven flyktigt beröra några af i talare, hvilka svårligen kunna räknas tillhöra något parti. Hr R.T. Cederschiöld är en ibland dessa. Än dundrar han med sin vältalighets åskor emot en eller annan minister, än förordar han på ett lika lysande sätt vissa bland vederbörandes älsklingsplaner; än talar han i en ytterst liberal ton, än åter yttrar han sig på konservatismens modersmål, ehuru vida bättre och ledigare än de flesta som tala detta språk. Hans dialektiska förmåga och målaretalang är sådan, att om han ock af sin rättskänsla förbjudes att svärta det hvita, han likväl någon gång icke drager i betänkande att göra svart till hvitt. Grefve D. Frölich ärvisserligen att betrakta som en liberal af gamla skolan, men den stora rörligheten i hans inbillningskraft -och mångfalden af hans förslager gör det understuhdom svårt att bestämma hvar man skall sätta honom. Möjligen har regeringen sjelf någon gång befunnit sig i samma dilemma. Finans och försvar utgjorde under denna riksdag föremålen för grefve F:s verksamhet. Som talare utvecklar han: mycken fyndighet. och qvickhet samt en viss, honom egen beskrifvande förmåga. Vid denna riksdag uppträdde för förstå gången en mån, som aldrig deltagit i-politiska förhandlingar, men som verkat mycket godt och beståndande för sitt land; vi mena grefve 7. Rudensköld. Hitkommen endast för tolkskolefrågans skull, yttrade han sig ej heller i någon annan fråga än denna, som utgör hans lefnadsuppgift. Den kraft och värme, som lifvar hans inre för denna ädla sak. återspeglar sig ock i hansföredrag, som vittpar om att han är född till folktalare i detta ords bästa och mest praktiska bemärkelse. Och med hans namn, så kändt och kärt för alla vänner af en sann folkupplysning, afMi rs VIRA