Aftonbladet – 6 augusti 1858, sida 3

Tillverkning af hvitbetssocker. ; S e oh om: ) Eg be2g?s 23: ZE ometsksom 2 2 : EF 3 konsumtions: så mt skatt. 4,829,734 — 241,487 40,247 5,230,629 5,131,516 —256,576 85,525 5,858,217 2,475,745) — 123,787 41,262 I 6,340,096 4,349,667 — 217,483 72,494 I --6,808,047 3,890,404l — 194,520 194,520 7,261,021 I 4,455,092 — 222;755 222,753 ) 7,032,542 I 5,633,848 —375,590 281,692 7;350,361 7,676,772 511,785 383,838 I 6,824,336 9,896,718) — 659,781 989,671 1 7,060,311 11;525,671! — 768,378 I 1,152,567 6,425,139 14,788,794 —985,853 ) 1,478,879 5,391,515 18,381,411 1,225,427 ) 1,838,141 5,861,998 21,717,096) 1,447,806 ) 2,171,709 ) 6,059,499 E I 18,469,890 1,231,326 ) 3,693,978 ) 7,447,961 för hvitbetssockertillverkningen stå i vägen. Man kan gerna derpå svara nej. Hvad son först kunde ingifva mig betänkligheter är frågar huruvida landets klimatiska förhållanden ärc egnade att lemna hvitbetor med god sockerhalt. Alla häröfver anstälda försök gifva jakande svar; också finnas hvitbetssockerbruk : Ryssland, vid lika kallt klimat. Orsaken in ses lätt, när man vet, att sockerhalten i hvitbetorna är minst under den varmaste årstiden. och utvecklar sig först sent på hösten i slutet af September och början af Oktober, och att just de delar deraf, som uppvärmas mest af solen, eller äro utsatta för ljuset, alldele: icke innehålla något socker. I Sverge fattas icke alldeles erfarenhet om hvitbetors odling och hvitbetssockertillverkning. emedan, som bekant är, ett hvitbetssockerbruk anlagts i Landskrona, och hvitbetor dertill odlats i Skåne. Man behöfver alltså icke befara att genom omogna försök äfventyra sina tillgångar. Hvad som möjligen kunde synas betinkligt vöre anläggningar, hvilka, ej sällar af sådant omfång som de preussiska, kosta 50 till 60,000 preussiska thaler. Jag skall dock omnämna utvägar, hvarigenom försök kunna göras. med säkert resultat och med här tillgängliga kapitalkrafter; jag behöfver för det ändamålet blott omnämna huru man härmed utrikes vanligen går tillväga. . Sockerhalten hos hvitbetor beror icke så mycket på klimatet som på jordmånen; dess: utom finnas olika arter, med olika sockerhalt. Det är följaktligen nödigt att till försök skaffa sig frön af de bättre sorterna. Sånk lyjord lemnar en mycket god skörd af betor. och af rik sockerhalt, men förarbetandet af lem är förenadt med sådana tekniska svårigheter, att sådana betor ej användas. De innehålla nemligen, jemte sockret, så mycket i ratten lösliga salter, att sockrets afsöndring blir, om ej omöjlig, åtminstone. ganska svår. sätt lerjord anses för hyitbetsodling lämplisast, Vill en landtbrukare, som eger sådan ord, göra ett försök i större eller mindre kala — hvilka ätventyr och förluster skulle äl kunna hota honom? I ersättning för frön ch arbete skördar han hvitbetor. . Det finns isserligen ejdermed något sockerbruk tillands att köpa. skörden, men han har i stället rhållit ett förträffligt foderämne; och är han ränvinsbrännare, så kan han använda betor stället för potatis; och det må härvid anföag, att man i Tyskland numera bränner stora vantiteter bränvin. af betor, emedan de funits lemna mera vinst, Finnes då väl någon nklare utväg att småningom öfvergå från den na sindustrien till den andra, än denna? Det nses lätt att rönet; huru mycket hvitbetor ett tycke jord lemnar, blott fordrar någon omanka, jemte besväret att taga kännedom om vitbetornas skötsel, Pröfningen af de skörade betornas sockerhalt fordras väl ätven; nen kostar föga, Förutsatt att en eller annan har kommit i ång med hvitbetors odling, så är fråga om nläggning af sockerbruk. De nyaste hvitetsockerbiuken i Tyskland uppstå på det sätet, att 3, 4 till 6 nära hvarandra boende odsegare förena sig om anläggning på ett ör dem alla lämpligt ställe. Hvardera konrahenten förbinder sig att beså vissa tunnland ord med hvitbetor. Derigenom uppnås, att ) ) Å ) Å ; f ) ) j ) j