Aftonbladet – 3 augusti 1858, sida 2

Franska armåen skulle visa mer. ån militärisk hörsamhet. Vore det rätt att England öfverlemnade sig på nåd och onåd åt en man, som förskaffar sig medel att ögonblickligen tillintetgöra det och som gör sig en ära af ättuti allt likna den man, som mest önskade Englands-undergång? Vi måste varna det; och det.måste, väpna. sig. i Ingenting kan således vara mer haltande eller mindre: tillämpligt på det hvärom här är fråga, än en jemförelse mellan hamnar och hamnar, mellan föttör och flottor. Det är icke fråga om sjör, utan om land. Det är icke fråga om aflägsna besittningar. eller ens om europeisk rang;.— det. gäller dealing som.sligger oss vida närmare; det är. vår trygghet; vårt obergende; sjelfvå vår tillvaro såsom nation. Frankrike är, till följd af sin natur och sitt läge, en stor militärmakt.. Det betraktar . sin. flotta såsom underordnad sin armå, och hufvudsakligen endast såsom medel att transportera;-beskydda; landsätta och understödja sina: soldater... Som dess arme är utom. all jemförelse öfverlägsen vår, så blir det genom en maritim jemlikhet oss absolut öfverlägset. Om Frankrike, i stånd att på en enda natt sända en. stor flotta och. en arme öfver Kanalen, icke är åtminstone en högst farlig granne, då ha de störa statsmär, som styrde England i början af detta århundrade, groft misstagit sig. De ansågo, att enär Frankrike: svar utan all: jemförelse den starkäste landtmakten, borde vår öfverlägsenhet. till sjös. utjemna denna. vådliga olikhet, och att vi med; våra blokadeskadrar voro i stånd, visserligen icke att gå synnerligen mycket anfallsvis tillväga, men jemt upp att försvara oss sjelfva. Enligt deras uppfattning af ställningen borde vi fördubbla vår flotta: Också är det omöjligt att invända någonting emöt hvilket som helst af. en minister framlagdt förslag, som utgår från den ssynpunkten, att den flotta vi hafva hemma i våra egna farvatten bör vara öfverlägsen den Hötta, Frankrike håller i sina. farvatten. . Olyckligtvis ha: vi också, varesig nu att.det är nödvändigt eller icke; en stor flotta i främmandö farvatten, kringströdd, liksom vår arm, öfver hela jordklotet... Frankrike. bar ingalunda, någon så betydlig. utländsk. eller aflägsen tjenstgöring för sin flotta. Det är för Frankrike temligen enahanda antingen dess skepp befinna sig vid antipoderna eller, i Kanalen, och det kan sammandraga dem allesammans i Cherböurg utan äfventyr att förlora ett dussifi kolonier och besittningar. Sålunda kan det, om det. behagar, använda hvärje element. i sin gigantiska makt, både sin flotta. och sin armå, för fullföljandet af ett traditionelt örelystnadsmål. Berödde det på hela Frarikrike, kunde vi trygga oss vid oföränderligheten uti fyratio millioner menniskors känslor. Men allt beror på en enda. man. Det beror.på huru -pass ädla hans afsigter äro, hufu sund hans omdömesförmågaj huru pass frisk hans hjerna, att icke tala om hans fysiska tillstånd. Den förste Napoleons spekulationer och känsloyttringaf på S:t Helena, hafva, äfven af. hans vänner, skrifvits på räkningen, af det. töcken hvarmed hans; själss förmögenheter omgåfvos under utvecklingen af en smygande sjukdom. Hans fiender anse, att hans brist på sjelfbeherskning daterade sig från ännu längre tid tillbaka, och hänvisa på ryska fälttåget såsom bevis derpå. Här denna betraktelse ingen tillämpning på närvarande tid ?