Aftonbladet – 3 augusti 1858, sida 2

för egen del refererar jag här endast prelata och afvaktar liksom -mängden. S. Bi SOSSAR Det var: naturligt, att invigningen af de stora maritima anläggningarne i Cherbourg skulle öka den misstro, hvarmed England af gammalt betraktat Frankrike, och följaktligen stegra den. spänning, som trots alla vänskapsförsäkringar redan förut egt rum mellan de båda ländernas Likväl har underrättelsen om drottning: Victorias: beslutade närvaro vid de ifrågavarande invigningshögtidligheterna. undanröjt den på vissa håll yttrade farbågån, att sjelfva dessa högtidligheter endast skulle tjena såsom förevändning för sammandragningen af en fruktansvärd flötta, ämnad för en öfverrumpling. Emellertid blir det med hvarje dag alltmera tydligt att Victorias besök i Cherbourg, om än innebärande en försäkran iom. trygghet för ögonblicket, .;.dock på det hela, genom de kommrentarier och bes traktelser, hvartill det gifver anledning, endast bidrager att ännu mer öka den förbittring och spänning möellan England och Frankrike, hvartill Cherbourgshögtidligheterna redan i och för sig gifvit anledning... Engelsmännen kunna icke undgå att finna det förödmjukande: för England, att dess monarkinna skall öfvervara invigningen af arbeten påtagligen hotande Englands trygghet och sjelfständighet, och fransmännen måste åsin sida med en. triumferande stolthet se Englands drottning. bevittna fullbordandet af det verk, som afser att utjemna den rangskilnad på sjön, som hittills egt. rum mellan Frankrike och England. Dessa känslor gifva sig också luft i de båda ländernas press; uti den engelska skarpt, öppet och oförstäldt ; uti den franska under en genomskinlig . mask. af vänskapsförsäkringar och med en hycklad ,öfverraskning öfver de engelska bladens; dåliga lynne: Det är på en i denna anda hållen uppsats: uti den. franska Moniteur de V Armee, som Times uti sittsist hitköomna nummer ger ett svar, hvilket ingaälunda är egnadt att lugna sinnesstämningen och stärka förtroendet till uppriktigheten, numera, af det engelsk-franska förbund, om hvilket de respektive regeringarne öch deras organer innu fortfara att tala: med-så mycken salvelse. Uppsatsen i Times) som oförbehållsamt framlägger Engelsmännens uppfattning if Meningen med etablissementerna i Cherhourg, är af följande lydelse: Moniteur de lArmee anser det mycket obeskedligt och .obelefvadt. af oss vatt. vi hänsyfta. på de .oangenäma syften, till hvilka Cherbourg möjligen kan komma att användas. Har icke England Portsmouth och Plymouth? Vill man missunna Frankrike en enda hamn och arsenal på dess norra kust? Det skulle verkligen vara hårdt om hundrafemtio års ofantliga kostnader och mödor aldrig skulle bringas till fullbordan... Ensamt det faktum, att drottning. Victoria blifvit inbjuden att öfvervara öppnandet af denna stora hamn och isjönsättandet af det första skepp, som kommer ut från dess portar, borde utgöra en borgen för det vänskapliga förhållandet. mellan de båda folken. Det är endast Times som störer det ömsesidiga, förtroendefulla lugn, som vår förnnensta butdstörvandts växande styrka och ökade. rustningar borde alstra. Sant nog, vi göra såsom pressen har för sed, vi tala, medan andra handla. . Det är vår pligt att tala ut, sant och försonligt om möjligt, men likväl att tala ut. -Stode det i vår makt att, genom. en hviskning i en ministers öra, fördubbla våra försvarsmedel i Portsmouth; att befösta denna plats så som den borde befästas; att der förlägga ett dussin. nya skruflinieskepp. och ett lämpligt antal kanonbåtar och andra mindre fartyg; och framför allt, att förlägga två. bundra tusen soldater iaom en dagsresas afstånd från södra kusten; då skulle vi iakttaga en djup tystnad i afseende å krigsfrågan och uppmana alla våra grannar: att sätta full tillit till våra välvilliga afsigter. Men nu taga vi vår tillflykt till ord, derföre att en tidning icke har något tillfälle att handla. Till följd af vår ställning såsom engelsmän, kunna vi icke hjelpa att vi måste påminna om en hel hop saker, dem Monäeur de VArmee naturligtvis förgäter. Nämde tidning inskränker frågan till en jemförelse af hamnar med hamnar, och frågar hvad som kan afses med Cherbourg mer än som afses med våra tvenne södra örlogshämnar. Det är en vanlig synvilla att se det som ligger aflägset, men förbise det som ligger nära till hands; och om det är någonting; som det är svårt för den bästa och klaraste syn att urskilja och omfatta, så är det just sig sjelf. Sålunda har den franska armens organ, skärskådande de båda marinerna och deras hamnar; helt och hållet förgätit hvad som är ännu långt vigtigare — den armeå, hvars talan denna organ förer. Äfven om man antager, att, i afseende på flottan och dess örlogshamnar, -England för närvarande vore fullt jemnstarkt med Frankrike, eller ännu icke fullkomligt uppnådt af Frankrike, finnas likväl två vigtiga omständigheter, som göra samma sjömakt till någonting mycket olika i det ena fallet och i det andra. Den första af dössa omständigheter! ha 8 dk fa skort Ytöng. våren gamla. d