Aftonbladet – 2 augusti 1858, sida 3

(Insändt.), Huru en svensk skonare midt på ljusa dagra påseglar en innanför prick för dragg liggande fisksump. Måndagen den 26 dennes begaf sig undertecknad jemte en fjorton års gosse till ett grund utanför säteriet Kummelnäs å Wermdön för att meta. Omkring sex å åtta famnar innanför den derstädes utsatta prick och nära grundets högsta topp nedsänktes draggen. Kloekan mellan 8 och 9 på morgonen nalkades från Stockholm kommande skonaren August, skepparen Nordsvan från Piteå. Undertecknad märkte väl att fartyget höll så högt, att det, om: samma kurs fortfarande hållits, skulle passerat in-nanför pricken, men, trodde alltjemt, särdeles soms skonaren seglade för sydostlig och således knapp vind, att densamma småningom skulle falla och slutligen: gå utanför pricken. 1 stället höjde den sig alltmer, så att det såg.ut som skulle den komma att gå stybord-om. båten och således ännu närmare. land, och som undertecknad hade sig bekant att vattnet der var djupare-samt skonaren var tom och vattenståndet övanligt högt, reflekterädes icke vidare deröfver.. Skönaren; som gjorde hastig fart, skulle just passera förbi båten, då den plötstigen börjar falla och, trots: undertecknads höga rop, styra rätt på båten. Att hissa upp draggen och ro undan var omöjligt att hinna, Gossen kastade sig hufvudstupa i sjön, och: undertecknad, som dröjde i det längsta, måste slutligen, för att undgå faran att komma under farty-get, störta sig efter. Intet försök att rädda gjordes: från skonaren, som utan att minska segel eller än-dra kurs, med rask fart och utan att sätta på grund ilade utåt fjärden. Endast med största ansträngning och ögonskenligaste lifsfara lyckades så väl undertecknad som gossen att-genom simning rädda sig app i skonarens barkass, i fören af hvilken den egna båten fastnat genom -det tåg som var fästadt i förrov Fartygets och skepparens namn vägrade : så väl den sistnämde som öfriga ombörd varandepersoner enständigt att uppgifva, och det är dels der-före, dels ock för att gifva allmänheten en varning som undertecknad velat öfrverlemna händelsen åt. ofentligheten, för att på detta, om ej annat, sätt den värdige måtte utpekas, som hvarken frågar efter nedmenniskors. lif eller det honom anförtrodda far;yg. Beateberg den 27 Juli 1858. C: H.M.