fet el Mm han hört berättelsen om mitt fasttagande, svarade högljudt: Det hör icke till min befattning; gå till qvartermästaren SS Vi begåfvo oss åstad till gendarmernas kasern. . Under vägen mötte vi åtskilliga. pers soner, isynnerhet: arbetskarlar och soldater; och jag märkte med förvåning och blygsel, att jag var ett föremål för nyfikenhet hos alla, för deltagande hos ingen. Qvartermästaren stod i kasernporteb. Så snart han såg oss. nalkas, ropade han: En tidig fångst! Visstännu en smugglare . . Han ger sig ut för att vara en politisk åyktingn, svarade kustvaktaren. Jo visstb inföll qvartermästaren och höjde på axlarne. Mera föda för krut och Algexienb Desertörer, hvilka fydde till Frånkrike, plägade på den tiden öfversändas till Afrika och införlifvas i främlingslegionen. Jag förstod icke då hvad han menade, och derföre gaf jag icke akt på hans ord. Kustvaktaren gick bort, och qvartermästaren: blef min eskort. Jag fånn honom genast höra till det slag af tjenstemän; hvilka tro. sig ge-nom dryghet och vresighet-ge vigtåtsintjen-: stebefattning. Vi kommo snärt till och ins gingo uti ett obetydligt envåningshus: Nu måste ni vara så god och göra reduw för er inför majorenw, sade min nye vägvisare med vigtig ton, : Den xespektable majoren var sysselsatt med att laga en fogelbur. : Hvarom är nu frågan? sade han, och to på sig en sträf embetsmannamin, när han såg mig komma in.i rummet. En desertör, svarade qvartermästaren utan tvekan. Herr major! utbrast jag ifrigt, jag är icke en desertör, favarom ni kan lättöfvertyga er, om ni vill göra -er den mödan att se på mitt pass.: Qvartermästaren såg både förvånad ochflat ut deröfver att jag hade ett sådant. Majoren: läste och granskade passet med mycken uppmärksamhet, och emellanåt -såg han upp;-för att jemföra mitt utseende mec den beskrifning, passet innehöll; — . — (Slutet följer.)