märksamhet och isynnerhet någon gäng skärskådade dess stundom ganska besynnerliga häktningsåtgärder. — En insändare i Dagbladet har strängt angripit såväl de i Aftonbladet under signaturen A. uttalade åsigter rörande Berzelii staty, som ock hvad vi med några ord yttrat i samma ämne. Det är naturligtvis endast de emot oss riktade anmärkningar vi här anse oss böra i möjligaste korthet besvara. Insändaren i Dagbladet finner svårt att fatta, huruledes Aftonbladet sjelft i samma nummer, der det lemnat rum för insändaren och dertill sitt förord i en ledande artikel, nästan i samma andetag kan gifva ins. rätt i det hufvudsakligaste, men likafullt vttra sig så, det vi här icke tillåta oss något omdöme öfver den i våra ögon väl träffade och utmärkt sköna statyn — alltså ändock till sist något mer än ett xomdöme i samma rad. Vi skola söka komma insändarens fattningsgåfva till hjelp. Att gifva insändaren A. — hvilken icke yttrat sig om någonting annat än kostymen — rätt i det hufvudsakligaste, utgör icke det ringaste hinder för att i likhet med samme insändare icke: tillåta sig något omdöme öfver statyn i allmänhet. Med omdöme kan åter i estetisk mening ingenting annat förstås än ett på konstlärans grunder bygdt utlåtande öfver ett gifvet konstverk; hvilket är någonting helt annat än den oinvigde betraktarens anspråkslösa uttalande af sitt tycke. Denn skilnad synes ingalunda ha varit svår att fatta; helst om man behagat gifva akt på det af oss här använda uttrycket i våra ögon väl träffade etc. Vi klandras vidare derföre att vi förmenas helt obefogadt ha anmärkt den skilnad, som i afseende på den artistiska kostymen bör göras emellan krigare å ena sidan och veten skapsmän å den andra, hvarpå: vi tillrättavisas för oformligheten att ha sammanföst, verkliga personer, såsom Fredrik och Napoleon, med ett ideal (Den tappre landssoldat), och slutligen uttrycker insändaren sin förvåning, hvarföre Berzelii blå rock skulle för oss svenskar vara af mindre historiskt intresse än Napoleons ljusgrå. I hvad afseende vår hufvudsakliga anmärkning varit obefogad, nar ins. ej gittat visa. Att: Den tappre landssoldat varit någonting ganska verkligt, lärer svårligen kunna förnekas. Ett ideal var han icke; hr Bissen har troligen i sitt konstverk framstält en typ af Danmarks hjeltemodiga försvårare, icke i allmänhet, utan för ett visst oförgätligt tidsmoment; hvilket är någonting helt annat än ideal; och denna typ måste nödvändigt iklädas den för landets alla barn kända och kära krigaredrägten. Frågan, hvarföre ej Berzelii blå rock skulle ega samma historiska intresse som Napoleons grå, besvaras helt enkelt dermed, att den förra (rocken nemligen) var känd endast af ett litet fåtal Stockholmare, den senare deremot af hela Europa. Slutligen beskyllas vi att ha istor stil förvridit en mot signaturen A. uppträdande annan insändares yttranden, då vi påstått denne hafva sagt, att tvenne tyska konstnärer genom att kläda Kant i surtut och Lessing i frack ha brutit en ny bana för konsten. De i ni 166 af Aftonbladet, 4:de sidan, 1:a spalten förekommande uttrycken ha följande lydelse: Sålunda framstälde Rauch Kant i lång surtut, och Ritchel Lessing (hvilken staty å verldsexpositionen belönades med högsta priset) — står helt rätt och slätt — i frack. Allt hvad Rauch utfört är efter samma åsigf: Den moderna skulpturen, som ofvan anfört är, har genom detta djerfva steg öfver fördomen brutit en ny bana. Hvar igenfinnes nu, vid jemförelse emellan detta ställe och den deröfver af Aftonbladet gjorda anmärkning, någon skymt till förvridning? Af sist anförde citat torde äfven insändaren kunna se, om ej fatta, att hans ytterligare anmärkning om att vi skulle orätt ha sagt tvenne tyska konstnärer,, enär Thorwaldsen icke var tysk, är lika obefogad som löjlig, då den danske konstnären här ej var i fråga, utan tysken Rausche!. Vi anhålla om våra läsares öfverseende, att vi nödgats så länge trötta dem med detta försök att tillrättavrida Dagbladets insändare; så mycket mer som försvaret ingalunda utförts i i hvad samma insändare kallar stor stil, utan tvärtom möjligen kunnat, i likhet med insändarens egen, falla in i den mycket lilla stilen, den småaktiga. orsakat Den tillförordnade regeringen har i dag haft sammanträde. — K. M:t har, enligt Posttidningen, under den 22 innevarande : månad förordnat, att Kommissionen öfver Tabellverket skall med innevarande Juli månads slut upplösas, och att detta embetsverks åligganden skola öfvertagas af det nya embetsverk, som, under namn af Statistiska Tabellkommissionen, kommer att vid nästinstundande Augusti månads början träda i verksamhet. Jemte det K. M:t förklarat, att chefen för topografiska kåren, öfverdirektören vid landtmäteriet och sekreteraren i landtbruksakademien skola, i kraft af sina embetsbefattningar. (TTR EINSTEINS SENASAT