Aftonbladet – 28 juli 1858, sida 3

— Vi ha ej velat vägra plats åt nedanstående artikel, som innehåller åtskilliga upplysningar angående en del af vårt nuvarande kommunalväsende, ehuruväl den af ständerna uttryckta åsigten rörande obehöfligheten af en särskilt häradsrepresentation äfven af oss delas. Att häradet ännu eger qvar vissa kommunala elementer, ha vi ej bestridt; men fråga är huruvida icke dessa utan den ringaste olägenhet skulle kunna dels uppgå i landstinget, dels ock, genom flera söcknars frivilliga förening till ett samhälle i rent kommunalt hänseende, ersättas. Inrymmandet af detta tredje moment i kommunalväsendet skulle dessutom, enligt vår åsigt, göra detta system vida mer inveckladt än det behöfver vara; och folket har sedan sekler tillbaka hunnit i det närmaste vänja sig ifrån de förhållanden, under hvilka häradet såsom egentlig institution var gällande. Då emellertid. de i artikeln framstälda anmärkningarne endast afse en del af den stora fråga, åt hvilken vi lika med ins. önska framgång, ha vi ej ansett oss böra undertrycka en emot vår egen stridande åsigt uti ett specialämne, (Insändt.) Behöfver häradet eller tingslaget verkligen icke någon kommunalrepresentation? Väl har ekonomiutskottet å sista riksdag besvarat denna fråga med nej, och detta svar fått hos rikets ständer utan anmärkning passera, samt vunnit bifall af Aftonbladet. Men insändaren tror likväl frågan dermed icke vara sålunda afgjord, utan gör sig det hopp, att vid närmare begrundande såväl den för kommnunalfrågans utarbetande tillsatta komite, som rikets ständer framdeles komma att rätta svaret på nämde fråga till ja. Och på det denna icke ovigtiga fråga ej må förbigås såsom redan afgjord, utan åtminstone genom pressen väckas tilltals närmare, är det som insändaren ber att få anföra några omständigheter att tänka på. De ifrågasatta och önskliga kommunalinstitutionerna afse ju närmast att lemna menigheterna tillfälle till sjelfverksamhet hvar oeh en för sin egen orts angelägenheter, och att gifva dem lagliga former för att genom utsedde deputerade handhafva sina kommunala intressen, bestämma om eller yttra sig angående det som rörer den representerade menigheten eller orten m. m. Det är naturligt, att menighet, som har något gemensamt att vårda, såsom gemensamma kassor och fastigheter samt andra gemensamma intressen, har svårare att sjelf derom besörja, ju större menigheten är. Nu finnas redan för socknen, såsom ock visar sig alltmera behöfligt, en representation eller ett utskott för vårdande af socknens gemensamma angelägenheter, förvaltande af socknens kassor och medel m. m. Men hvilken skall då taga sig af häradets gemensamma angelägenheter; vårda dess kassor m. m.? Kan häradsmenigheten sjelf lättare vårda dem, än sockenmenigheten sina kassor och angelägenheter? Tvärtom är det väl för häradsmenigheten svårare. De band, som förena häradet, äro så urgamla, så många och så hårdt tillknutna, att det vid försök visat sig vida svårare att upplösa en häradsförening eller skilja en del ifrån ett härad, än att upplösa sockenbanden, Häradet är ett bolag, som har kassor, fastigheter och många andra gemensamma intressen att vårda. Så finnes uti hvarje härad saköresoch tingshusbygnadskassor, skogsallmänningskassa för hvarje härad, som, har sådan allmänning, samt i särskilta orter kassor för flera andra ändamål, såsom för väghållning, brobygnad, snöplogning,