Aftonbladet – 28 juli 1858, sida 3

gästgifvaregårds underhåll, skjutsvåsendet m. m. Såsom häradsfastigheter: förekomma vanligen tingsstad med tingshus och häradsfängelse, skogsallmänning, någon gång äfven andra, t. ex. häradet tillhörig gästgifvaregård. Häradets egenskap af ett bolag visar sig särdeles i många ekonomiska och onerösa inrättningar. Så utgör häradet ett bolag för väghållning, när fråga är om landsoch häradsväg, för brobygnad, snöplogning, brefbäring, underhåll af tingshus och häradsfängelse, af jagttyg till skallgång, af milstolpar, stundem af gästgifvaregård och äfven för många flera ändamål, olika för särskilta orter. Huru skola dessa och dylika häradets gemensamma ängelägenheter vårdas utan en häradsrepresentation? Det har väl hittills hjelpt sig derförutan, på det sätt, att vederbörande embetsmän, vanligen länsstyrelsen och kronofogden, tagit hand om sakerna och skött dem i stället för häradsboerna, sedan dessa fått tillfälle att afgifva sitt yttrande. Men häradsboerne äro i allmänhet i okunnighet om tillståndet af sina gemensamma angelägenheter, och fortfarande af ett sådant förhållande är ingalunda att önska. Vidare, då häradet har så många gemensamma angelägenheter och inrättningar, behöfva former och sätt bestämmas, huru beviljandet af medel till dessa såväl som till andra ändamål, hvilka kunna vara till häradets gagn, må lagligen ega rum, För närvarande gifves icke något lagligt sätt för häradet att med förbindande kraft för de frånvarande öfverenskomma om någon slags inrättning för gemensamt ändamål, så framt den icke är så beskaffad, att länsstyrelsen kan dertill förpligta häradsboerne, hvilket åter icke kan ske i afseende å andra inrättningar, än dem häradet är genom lag förbundet att uppehålla, såsom vägar, snöplogning, brefbäring, tingshusbygnad m. m,. Men vilja häradsboerne öfverenskomma t. ex, att bekosta en vägförbättring eler backsänkning, som icke är att hänföra till det vanliga vägunderhållet, eller att för gemensam räkning inköpa en gästgifvaregård, eller att för häradet antaga en läkare för menniskor eller djur, eller inrätta en arbetsanstalt, eller att för sin nytta göra någon annan gemensam anstalt, som medför kostnad, så finnes nu icke något lagligt sätt att tillförbinda alla häradsboerne till deltagande deri, utan den, som icke godvilligt derpå vill ingå, kan lagligen undandraga sig. Väl har det hittills ofta så tillgått, att, då socknarnes i häradet ombud vid sammanträde samtyckt till något förslag i förenämde och andra dylika hänseenden, länsstyrelserne ansett saken af håvadet bifallen och förordnat om verkställighet deraf. Men detta är ingalunda enligt med nu gällande författningar, knappt nog iden händelse, att de ombud, som vid sockenstämmor utses för att i slika frågor sig yttra, fått sockenstämmans. bemyndigande att för ändamålet bevilja medel, När således i ekonomiutskottets vid sista riksdag afgifna utlåtande i kommunalfrågan yttrades, att häradsindelningen numera förlorat sin administrativa betydelse, innehöll detta icke någon sanning, utan torde få tillskrifvas obekantskap med häradsföreningarne och de band, som sammanhålla dem, och hvilka ingalunda äro lösare nu än fordom. Insändaren, som i många år haft befattning med allehanda kommunala angelägenheter, tror, för sin del, att inom Sverge icke någon af landtmenigheterna har för gemensamma angelägenheter större behof af en representation, än häradet. Socknen har det icke, än mindre länet. Socknemännen hafva tillfälle att vid sockenstämma sjelfva afhandla sina angelägenheter, och skulle derföre lättare kunna umbära en förvaltande delegation, ehuru en sådan äfven för socknen numera är alldeles behöflig och nu redan finnes till uti sockennämden och skolstyrelsen. En representation för länet skall deremot säkerligen ännu i lång tid blifva en jemförelsevis mindre lefvande och verkande institution, och detta hufvudsakligen derföre, att det icke finnes på förhand gifna några så bestämda föremål, hvaråt en sådan representation har att rikta sin vård och uppmärksamhet, som socknen och häradet har i sina mångfaldiga gemensamma, nära liggande intressen. För en kinsrepresentation gifves få föremål för förvaltning, och den torde således få sin hufvudsakliga verksamhet nskränkt till att framställa önskningar och afgifva yttranden uti angelägenheter som röra länet gemensamt eller större del deraf, hvilka angelägenheter iro och måste fortfarande blifva ganska få, i jemförelse med dem, som angå hvarje härad för sig. Slutligen tror insändaren kommunalstyrelsermas frågasatta benämningar af sockneoch härads-nämd: amt lands-ting icke vara rätt lämpliga för kollisioen med urgamla, ännu befintliga judiviella institutioer. Häradsnämd kallas af gammalt menighetens: lelegerade bisittare i häradsrätt, och med socknevämd förblandas lätt häradsrättens medlemmar för ocknen. Ting är åter af fordno en benämning för ättskipningen. Kanske kunde benämningarne blifva ockneoch härads-vård samt läns-nämd eler ock utskott.