Aftonbladet – 27 juli 1858, sida 2

Agamemnons krysståg med den elektriska. kabeln, skildradt af Times korrespondent.ss ) Endast de, som vid utläggningsförsöket med den elektriska kabeln. befunno sig ombord på linieskeppet Agamemnon; kunna sägas ha fått ett riktigt begrepp om expeditionens farori och om alla. de svårigheter, misslyckanden och missöden, som betecknade vår färd nästan iffån början till slut. Sällanha-så många vidriga och modfällande tillfälligheter sammahträngts på en. sjöresa, om endast 33 dygn. Begge de så kallade trådskepperi — Niagara och Agamemnon — hade lemnat England i den klenaste rustning som kan tänkas för att trotsa hvad sjömännen. kalla hårdt väder; någonting sådant var också det osannolikaste bland alla de äfventyr de ansågos möjligen komma att möta; om en storm på denna årstid troddes icke kunna blifva fråga ens. Ingen loggbok omförmälde någonsin ett stormväder på Atlantiska oceanen omkring midsommar; dö erfarnaste sjömän förklarade enhälligt att vi kunde vänta lätta vindar och kanhända äfven vindstilla och qvaf väderlek; men farhågan för en storm erenöt — en riktig atlantisk storm — det, så sades allmänt, vore någonting att skratta åt. I följd af alla dessa förutsägelser gingo. de båda skeppen till sjös öfverlastade nära upp tillrelingen, ochi alla hänseenden såoförberedda på svårt väder, att om någon hyst minsta tvifvel på förutsägelsernas tillförlitlighet, så skulle intet af. dem ha lemnat Plymouths sund. Agamemnon förde en last af 2840 tons, en vidunderlig last för detta fartygs drägtighet; men ännu mera vådlig. och öfverdrifven genom det sätt, hvarpå. den blifvit instufvad. I sjelfva lastrummet låg största odelen: af den elektriska kabeln, 1100 miles lång, alltså 1100, tons i vigt; i förn på örlogsdäcket låg en annän kabel om 100 tons; ock på ofvandäcket, också i förn, en tredje om 236 tons. Den sistnämde var så skrymmande, att den betänkligt störde manövern på däck, och alla tre förening tryckte her Agamemnon i förn till en nästan vådlig lutning. Det påstods, att de två mindre kabelmassorna DR blifvit ordnade så, att de skalle mötväga: den större nere i kölrummet; och -nekas..kan -ej heller, att om de just icke Bidrogo att minska skeppets rullning, så tjenade de likväl att göra den för masterna lindrigare och rhindre påkänfiande. Emellertid var följdön af denna G ma RR Ra RR TTT ET hr sn