Aftonbladet – 24 juli 1858, sida 3

len Kock, som framstälde yrkande om Brogrens inmanande i häkte, hvarpå öfverståthållareembetet förklarade sig vilja afgifva utlåtande efter afslutadt, förhör denna dag. : Efter det förhöret sålunda förklarats slutadt företrädde kamreraren Gustaf Jakob Strandberg öch ; anmälde, det han i September månad förlidet är med kapten Brogren, ombord å det af -honomnu förda i fartyg, briggen Svalanv, afsändt gin 20-årige son Frans Oscar, hvilken påmönstrat i egenskap af konstapel. Dagen före fartygets afsegling i Oktober månad hade dock fadren jemte tvenne sina döttrar fått bevittna en scen; som ingalunda gaf: dem: anledning att förvänta någon god behandling frm kapten Brogrens sida mot Strandberg d. y.På väg tillSvalan, liggande vid Skeppsbron, fingo de nemligen utanför Räntmästarehuset åse, hurusont Brogren-och hans: nyantagne konstapel råkat i oenighet. Strandberg d: yhade jemte en annan af besättningenskolat föra one bord ett kaptenen tillhörigt schatoll.: .Under transporten erhöll detta genom oförsigtighet någon skada, och i harmenhäröfver var Brogren: gendstfärdig att genom våldsamhet uttrycka sitt missnöje. Då fader och systrar kommo fram; fanno de Strandberg d.y. blodig i ansigtet. Detta gaf naturligtvis fådren anledning att vända sig till Brogren med begäran attsonen framdeles måtte varda bättre bemött. Och Brogren var ej sen att gifva löftet; mer hur har han hållit det? Fartyget gick härifrån till Tunis och Malta och åter till Liverpool Der utverkäde sig konstapel Strandberg genom vederbörande konsulat rättighet att lemna Brogren: I bref har hän häröm samt om den behandling, han, i likhet med alla hans skeppskamrater, fitt vidkännas, underrättat sina bårvarande anhöriga. Stryk och otillräsklig föda van ordningen för dagen. ; Brogrens förmåga att neka räckte till äfven ifråga om denna angifvelse.Han hade aldrig, öm han undantoge en eller annan örfil, misshåndlat könstäpet Strandberg, som han förklarade för högst ovan vid sjön och oförmögen att bestrida den åtagna konstapelsbefattningen. . Han erkände sig hafva vid ofvannämde uppträde före afresan slagit Strandberg, men förmenade sig dertill ha haft rättighet, sedan han blifvit uppbragt på en person, som var ihans tjenst,. Strandbergs fel hade bestått deri, att han icke velat tala sånning om på hvad sätt schatulletblifvit skadadt. Hvarken Strandberg eller någon annan bland besättningen hade svultit, och Strandberg håde aldrig; rått Brogrens tillstånd att lemna fartyget, utan ängaf han denne: för att hafva rymt: Litet olämpligt föll det sig emellertid för Brogren, att den styrman, J. G. Petersön, som i denna egen. skap samtidigt med Strändberg funnits ombord A Svalan, nu vid förhöret äfvenledes fanns tillstädes. Petersn. hade ingalunda någonting godt att om sin förman berätta. Hvad Stråndbergi bref till hemmåt. berättat, vitsordades af Petersen, som vid flera tillfällen varit vittne till att Strandberg fått stryk af Brogren. Den allra. minsta: ämedning föranledde: Brogren till våldsamhet mot besättningen, och hvad: särskilt anginge Strandberg, trodde Petersån, att upp-!rädet vid Räntmästarehuset låg och grödde 1 Bro. gren under hela resan. Strandberg såsom konstapel hade matutdelningen om hand, och då en gång Strandberg råkade spilla något litet, vär Brogren genast till hands med stryk; ös c Petersen sjelf och hela besättningen svulto. Endast hälften af hvad de behöfde och skulle hafva femnades dem. . Atta fingo nöja sig med hvaå som värit lagom åt fyra. Sjelf följde Brogren altid möd öch: såg till att denna förknappning iakttogs. 7 Men arbetet var icke i förhållande härtill, w Brögren ville ha myeket gjordt. Hela besättningeti ville gå ifrån honom i Liverpool; der slutligen. 3 rymde. Då Brogren ville piska folket, yttrade han: Kom ner, så får jag tala vid dig; och nere ikajutan försiggick exekutionen. : Hos kensuln i-Målta hade hela besättningen. anfört klagomål: öfver att de fingo svälta. Strandberg, hvilken i egenskap af konstapel huft befattning med utvägning af provianten, häde, då han icke längre kunde uthärda med kaptetienselakhet och inknappning, lemnat sin befattning och sätt. till skansen samt Gjonstejort som jungman för: att, som Strandberg yttrat; sslippa stå mellan tvenne: eldar. Sedan Strandberg kommit sföruts, hade kap-tenen ideligen tillsagt styrmannen att hålla gftor Strandberg; ja mången gång hade kaptenen varit otidig mot styrman Petersen, derföre att han icke åtlydt uppmaningen ätt klå Strandbergs: Petersen intygade att Strandberg skött sin plats så godt han. förmådde och hans krafter tilläto. 3 E Kapten Brogren, uppmanad att förklara sig öfver denna nya angifvelse, invände endast: Jag. har ick lagit Strandberg, utan han har rymt.. Orsaken till! rymningen skulle hafva varit missnöje med fu tillstädesvarande styrman Petersån: k Under tillopp af ett stort antal åhörare påropades: målet kl. !V, 3 i e. mj;--dervkl kapten Brogren Kom tillstädes, äfvensom tullinspektören Isberg ock hirads-höfding Carlstedt infunno sig. Å Då flera vittnen; som eftersökas, ännu icke kunnat anträffas, så är förhöret uppskjutet till kl. 7 i afton, . då Brogren ålades att vidhemtningsäfventyr in— ställa sig. : 5 Ön