Aftonbladet – 22 juli 1858, sida 3

På framställning af ordföranden antog mötet ET ör Mörners förslag att utala sin önskan; et en afhandling om bästa beredningssättet af småländsk prestost måtte utgifvas, samt hr Kylbergs att årliga expositioner och premieutdelningar för ladugårdsprodukter måtte helst i. Stockholm föranstaltas. Sektionen för binäringar (kl. 2—3 e. m.). Trettioandra frågan: Hafva :enskilte skogsegare fästat uppmärksamhet på nyttan. deraf, att; vid kolning och andra skogshyggen. tillvarataga barrträdens kåda för tillverkning af terpentinolja, — och huru bör härvid lämpligast förfaras? Från grefve C: M. Lewenhaupt på Claöstorp hade inkommit och upplästes ett skriftligt anförande, hvaraf vi meddela följande utdrag: I Maj och Juni månader, då barrträden safva, afskalas barken på det till kolning, sågstoekar, bygnadstimmer, ved m.m. utdömda träd rundt om helz stammen, så högt upp man kan komma åt. I Au gusti, September och. Oktober månader insamlas -den under sommaren. ymnigt utflutna kådan, förvaras t. ex. uti väl rengjorda och utlakade silltunnor, uti hvilka den transporteras till försäljningsorten, der den kan betalas med 40 sk. pr 185. Under loppet af följande vintern fällas dessa sålunda skattade träd, och jag har ej funnit att virket det ringaste deraf försämrats; då deremot fattiga uslingar genom kådinsamling beredt. sig en ganska god inkomst. Sistlidne vinter fälde jag både till sågstockar och bygnadstimmer på ofvan anförde sätt behandlade träd, och kan ej sec någon skildad på detta virke; jemfördt med icke beskattade träd, som samtidigt fäldos. -Hvad åter vidkommer så -beskattad skog till kolning, vågar jag på stå att kolen blifva bättre — åtminstone ej sämre — och skogen kan sålunda på kortare tid efter fällnin gen: användas till kol. Att den kåda, som barrträden innehålla, icke ingår i kolen, kan hvar och. er göra sig öfvertygad om. YT. ex. vid tjärbränning bortgår en stor del af hartzämnet uti gas, en annan del förvandlas tilll vidbränd olja (tjära), hvilken äfven medtager en betydlig del af vatten, som tjärveden oftast innehåller; återstoden i tjärgropen blifver kol; tag utaf dessa kol (af den fetaste ved som. står att erhålla, och af smeder ansedda för goda och lägg dem i stark sprit — hvilken, som bekant upplöser hartz — och försöket visar, att de innehålls ringa eller intet hartz-ämne. Följaktligen, om hartzer borttages från träden, innan de fällas, blifva koler derigenom ingalunda försämrade ;. hvaremot den så lunda tillvaratagna hartzen gifver insamlaren, föräd laren och landet en god inkomst: Önskligt vore: on uppmärksamheten mera: allmänt fästades på denne för vårt land naturliga näringsgren, genom hvar: upparbetande vi skulle sättas i tillfälle att exporter: utaf produkterna af Nordens pinus-hartzer, i stället att, såsom nu sker, betunga landet genom införskrif. ning af hartz, terpentin och kimrök från länder, son äro fattiga på skog men hvars innevånare vinnlägg: sig om att draga nytta af de rikedomar naturen ha att erbjuda. Från både England, Tyskland och Ryssland hafvr reqvisitioner i terpentinhartz och kimrökinkommit hvilka jag måst afsäga mig, emedan jag af brist pi råämne icke kunnat fylla tiondedelen af dem, hvilke jag från eget land emottagit; hvaraf synes, att om endast intresset vaknar för denna inom Norden na turliga industri, så finnas nog utvägar för god afsättning af de produkter, hvilka ur Nordens skogar oaktadt dessa redan blifvit mer och mindre medtagna, kunde och borde afsättas.s j Då något vidare yttrande öfver denna fråga icke förekom, så beslöts endast att grefve L:s skrifvelse skulle intagas i protokollet, och man öfvergick till Trettiotredje frågan: Huru må trädgårdsskötsel och trådplantering lämpligast uppmuntras och befrämjas, synnerligast bland de mindre bemedlade jordbrukarne? och i hvad mån kunna hushållningssällskaperna dertill medverka? Hr Eneroth ansåg, att hvad frågans första del beträffade, huru nemligen trädgårdsskötsel och trädplantering lämpligast böra uppmuntras och befrämjas, man borde först och främst göra sig klart, hvad man med trädgårdsskötseln egentligen åsyftar. Ehuru vanligen kallad en binäring, torde den åtminstone för mindre bemedlade näppeligen ens kunna anses som sådan; ej heller kan den blifva det förrän landtbruket upparbetats till jemförlighet med trädgårdsskötseln, som utgör landtbrukets blomma. Måhända skulle trädskolan, men också endast denna del af trädgårdsskötseln, för närvarande kunna-göras till: föremål för en binäring... Emellertid må .man icke begära att staten skall understödja enskilta trädgårdsanläggningar; det är illa att man i tid och otid vill anlita staten om hjelp och dessutom bör man minnas att det varit enskilta personer, som. uträttat. det förnämsta som blifvit gjort här i verlden. . Trädgårdsföreningarne, som nu klent vegetera, borde mera uppmuntras genom ett större intresse och flera deltagare än hittills. Äfvenså vore spridandet af,lämpliga skrifter ett medel till trädgårdsskötselns befrämjande. Ett vigtigt hinder är deremot den mindre bemedlades. fruktan att genom fruktstölder få sin trädgård plundrad och förstörd, till följd hyaraf mången anser det icke löna möda och kostnad att anlägga en sådan. Atttillundafirödjandet af detta hinder skärpa lagarne mot dylika förbrytelser, ansåg tal. tjena till intet, så länge den allmänna. moralen icke är: förbättrad; men om trädgårdarne blefve mera allmänna, så att hvar och en hade några frukträd att vårda, om tjenare af sitt husboadfolk fihge så mycken frukt, att de ej behöfde komma i frestelse att stjäla, så förmenade talaren att de-sa tillgrepp skulle af. sig sjelfva upphöra. Premier för trädgårdsskötselns befrämjande skulle svårligen kunna uträtta något; folkuppfostringen borde vara egnad. äfven att bibringa barnet sinne för naturen, aktning för dess alster och känsla för det sköna. Folkskolans nuvarande, temligen klena tillstånd torde dock kunna medgifva möjligheten att der införa trädsårdsodling, om icke lätjan derför lade hinder i väsen. . Äfven vid landtbruksskolorna borde undervisning i detta ämne meddelas; länsträdgårdsmästare, kunde också uträtta mycket. Tal. skulle kunna framställa ännu flera mer eller mindre nyttiga förslag; men hufvudsaken vore, såsom han redan sagt, att arbeta för den allmänna bildningen, ty förrän den enskilte vunnit den upplysning att han inser sin skyllighet att medverka till det allmänna. bästa, förr vore ej ätt hoppås på någon genomgripande föränIring i detta hänseende. Grefve Beckfriis omtalade att en skånsk bonde, vars farfar planterat några fruktträd, utaf dessa skördar n årlig inkomst af omkring 200 rår. : Deremte meddelade han att af hushållningssällskapet Malmöhus län medel blifvit anslagna till en trädsårdsmästarebeställning vid Alnarps landtbruksskola. Kapten Berg instämde med hr Eneroth ifråga om le medel: som borde bidraga till ändämålöts vinnanle. I hans hembygd hade man åsyftat detta genom utt utdela premier, äfvensom frön och plantor. I anseende till den framskridna tiden uppköts diskussionen öfver dehnd fråga till fölande dagen: RR RR RR EG (JO OR BR RN RN TE ER Vattenledningsfrågan. Åtskilliga af Stockholms stads sockenstämninnämde. ledamhter. -Aillhnran da: ren nyunarptat