Aftonbladet – 17 juli 1858, sida 3

för äldre personer vore,deremot på det högsta al förorda. av Hr. Nathhorst j:r instämde. I afseende på sätt att få de-ifrågavarandelandtbruksskrifterna så vä derika sommöjligt, förordade talaren att olika fö fattare derom förenade sig, så att de förmågor, sor i olika provinser ofta uppenbara sig i förträffliga a! handlingar af detta slag, kunde komma hela allmär heten till godo. Formen för den tidskrift, som så lunda komme att utgifvas, och stilen deri, borde var ungefärligen densanima somvi sLäsning för Folket och: hushållningssällskapen skulle söka få: de sär skilta häftena spridda. hvart och ett inom sitt di strikt. Hr Nathhorst s:r delade samma åsigter, men vill att nämde skrifter måtte utgifvas icke i numme eller häften, utan i volymer, som hvar för sig u: gjorde en afslutad afhandling, så att hvar och ena allmogen vore i tillfälle att köpa-den broschyr son han bäst behöfde. Tidskriften borde till en börja gratis utdelas så att allmogen derpå finge smak hvarefter den snart skulle äfven för ett billigt pri vilja tillegna stg afhandlingarne, Landshöfding Nordenfelt bad om ursäkt för de han, fastän ordförande i mötet, ville deltaga i dis kussionen, men lofvade att af skyldig grannlagen het icke för ofta uppträda. Talaren ansåg det full komligen strida emot folkskolornas 1d att i dem såsom hr Wulff föreslågit, skulle meddelas under visning i landtbruk. Folkskolans uppgift är nemli gen, att barnen der skola erhålla de första grun derna af kunskap, under det hr Wulff ville hafvö dem förvandlade till tillämpningsskolor. Att med böcker undervisa barn i dylika ämnen, vore också svårt att verkställa; deras landtbruksskola är föräl drahemmet, hvarest de inhemta undervisningen prak. tiskt, i det de dagligen från späda åldren följs modren i ladugården eller fadern på åkern och ef ter förmåga deltaga i de landtliga bestyren. Bö kerna äro endast lämpliga för den ålder, då för ståndet hunnit fullkomligt utvecklas. Hr Wulf vidhöll sin sats och förklarade, att det icke var hans mening att barnen i folkskolan skulle erhålla någon agronomisk bildning, utan borde undervisningen bestå i innanläsningsöfningar, dervid allmänna sentenser rörande landtbruk inskärptes j barnens minne, så att deras tanke småningom blefyc väckt om möjligheten och behofvet af förbättringa: i de. åkerbruksmetoder, som blifvit ärfda från far och farfars far. Häri instämde kapten Berg. Hr Arrhenius åter trodde, att landtbruksskolan omöjligen kan i vårt land under närvarande förhållanden förenas med folkskolan, hvilket äfven vis: sig derigenom; att ehuru folkskolestadgan föreskri ver, att undervisning i trädgårdsodling skall, så vidt möjligt är, meddelas i folkskolorna, likväl i högst få skolor begagnas sådan. undervisning. Deremot ville-talaren förorda läsning i folkskolan om de första grunderna af naturläran. Talaren instämde med br Nathhorst m. fl. om nyttan af broschyrer rörande landtbruk och deras utdelning gratis, hvilka slags skrifter, enligt talarens erfarenhet, läsas af allmogen med största begärlighet och gagna i ganska hög grad. Hr Nathhorst s:r instämde med föregående talaren och fästade uppmärksamhet på den skilnad, som skulle komma att förefinnas mellan den i folkskolestadgan fröreskrifna undervisningen uti trädgårdsskötsel och den af hr Wulff föreslagna i landtbruk; den förra meddelas barnen praktiskt, men rörande landtbruket skulle ;de endast läsa för dem obegripliga reglor men man bör akta sig att i ett praktiskt yrke söka meddela en uteslutande teoretisk kunskap. I fråga om landtbruksskrifter för äldre personer förordade talaren broschyrformen. På begäran af hrr de Mare och Nathhorst s:r framstäldes härefter proposition derpå, att frågan skulle med ja besvaras, hvilket mötet gillade; ; Sjette och sjunde frågorna blefvo, i anseende till den långa diskussionen hvardera af dem förmodades skola uppväcka, uppskjutna till nästa sammanträde. Rörande åttonde frågan: sHvilken erfarenhet har man vunnit rörande vattenuppfordringsverk för större ägovidders befriande från öfversvämning eller eljest skadliga vattensamlingar?s . yttrade sig ordföranden, frih. Hermelin, hr de Mare, Wulff, Wahlström och Arrhenius. grefve Beckfriis och hr: Berg, af hvilka alla. utom den sistnämde, sade sig hafva erfarenhet derom, att smärre ångmaskiner äro för ifrågavarande ändamål lämpliga, hvilken åsigt af mötet delades. Ett af. frih. Hermelin framstäldt förslag, att mötet skulle förklara sig anse denna fråga vara af så stor vigt, ati hushållningssällskaperna borde utsätta premier för densammas bästa besvarande, skulle komma att såsom särskilt motion behandlas. Ae