Aftonbladet – 17 juli 1858, sida 3

RNE ET fanns fäder och äkta min; som: hade den dåliga smaken att icke tillåta sina hustrur och döttrar att umgås i den societet, till hvilken dessa privilegierade officerare hade tillträde. Men i stället ansågos de vara mycket omtyckta af penningeutlånare och procentare. Att de voro fallna för att göra oväsen och slåss och vara näsvisa emot stadens fredliga borgare; var en allmän opinion, olyckligtvis grundad på verkliga fasta. Mitt vistande i Turin var kort. Fjorton agar voro tillräckliga för att uppfylla det dubbla ändamålet med min ditresa. Det hade lyckats mig att bilägga alla ocnigheter melJan komitens ledamöter, och jag medförde tillbaka ett bref till en ung artilleriofficer i Genua, hvilken skulle bli en värderik acquisition, om blott hälften af det beröm jag hörde yttras om honom var förtjent. Jag återvände derföre vid godt mod, som likväl snart blef dämpadt. Ceesar tog mig nästan genast afsides och bad mig, med-en viss högtidlighet, att säga bonom hvad som hade tilldragit sig emellan Anastasio och mig, Jag berättade honom det... Cesar underrättade mig att Anastasio gick omkring Och sade öfverallt, att han hade utmanat mig och att jag hade nekat att antaga utmaningen. På ett eller annat sitt vore det nödvändigt att jag gjorde slut på storskrytarens prat. -Sforza och prinsen skulle meddela mig noggranna detaljer; de ämnade besöka mig samma afton jag var hemkomI men, för att tala om denna sak, De kommo, och prinsen berättade omständligen ett samtal, som i bans närvaro egtruwva kos grefve Alberto; denna berättelse satte mit Blod i kokning. Anastasio hade förtäljt hvac som tilldragit sig emellan ogs fjorton da gar förut, förskönande ämnet med allehand: gyekel, som äflockade åhörarneg, isynnerhe grefve Albertos syster, mycket skratt, och a de slutat med att yttra, att ban, för att väck: litet mod-hos mig, hade beslutit , att offentli gen ge mig stryk med sin ridpiskas -Prinset tog naturligtvis mitt parti med mycken vär