Aftonbladet – 16 juli 1858, sida 3

3:0o Ett bref. på fyra: sidor fint postpapper ill de två bröderna, hvaraf jag här måste se ett så kort sammandrag som möjligt. Den tingens ordning, hvilken hade uppkommit genom Julirevolutionen, var, enligt Pantasios uppgift, icke tillfredsställande för någon, och Frankrike var nära en ny revolulion. Politiska sekter arbetade der ifrigt, likasom i Tyskland, Ungern, Södra Italien och annorstädes, för att åstadkomma en europeisk appresning. Intet ögonblick var således att förlora, om vi önskade vara färdiga att handla i öfverensstämmelse med de andra länderna, när ett gynnande tillfälle skulle yppa sig. Vi måste laga att vi blefve organiserade utan att förlora en enda dag. Vi kände genom vår egen erfarenhet, fortfor Fantasio att yttra, att Carbonarism med sin pedantiska senfärdighet, sin begränsade verkningskrets, sitt misstroende till ungdomen, icke dugde. Ä andra sidan var det federativa schema, behandladt såsom hittills, ehuruväl det kunde ge oss nyttiga elementer för ett nytt system, likväl alltför lösligt för att bli ett så verksamt medel som tidens kraf påkallade. För att erhålla en deliberativ röstinationernas hemliga förbundsrådslag, måste vi ha en ordentlig, fullständig och framförallt starkt centraliserad organisation. Enligt Fantasios åsigt fordrade tidsandan, att alla politiska föreningar skulle hvila på någon bestämd grundsats och ha en erkänd trosbekännelse, Hemliga samfund hade dittills åtnöjt sig med att föresätta sig såsom sitt slutliga mål frihet i abstrakt mening, utan att öfverväga eller bestämma hvilken styrelseform skulle ge de bästa garantierna för dess befästande, utveckling och varaktighet. Det vore hög tid att göra slut på detta tingens dunkla, sväfvande. skick — hög tid att framkomma med en trosbekännelseoch ett bangr — som visserligen icke kunde vara annat än ett republikanskt. Den styrelse, hvilken skulle följa på Ludvig Filip, blefve säkerligen republikansk. Fantasio förklarade utförligt och med märk