Aftonbladet – 16 juli 1858, sida 2

läger i flera riktningar på välgörande sätt spridt penningar i länet. Likväl har priset å öfriga viktualieartiklar nedgått i ungefär lika proportion med arbetslönerna: — Af det föregående synes ätt Skaraborgs län må: hända mindre än flera andra varit indraget i hvirfveln af penningekrisen och haft lättnader, som å andra orter saknats, samt således jemförelsevis kan skatta sig lyckligt lottadt. Men dessa gynsamma omständigheter, följder af landets åkerbrukånde natur, äro dock icke orubbliga, och skulle spanmålsprisen nedtryckas till vanvärde och viktualierna blifva osäljbara, kommer Skaraborgs län åter att blifva bland de mest vanlottade, såsom i fordna tider. Detta beror numera hufvudsakligen på Englands och kontinentens skördar samt det fria handelssystemets förmåga att fylla ena landets brist med det andras öfverflöd och sålunda jemna priserna. Konungens befallningshafvande, som icke vill försöka att ställa ett horoskop för blifvande spanmålspriser efter den växande grödan, anförer, att England väntar sig den förträffligaste skörd, men en stor del af Tyskland samt någon del af Danmark missväxt. Ett prisfall i den utländska spanmålsmarknaden, som :skulle hindra Westergötland att afyttra sitt relatift obetydliga parti, är icke sannolikt, om man än måste bereda sig på möjligheten af 2—3 riksdalers nedsättning. Detverkliga välstånd, hvari Westergötland nw befinner sig, kan visserligen lida eller nedsättas genom ett par års missgynnande konjunkturer, men bör icke så snart kunna alldeles undergräfvas. Att en allmän pen ningeförlägenhet likväl varit rådande, bevisas af lagsökningarnes ökade antal, hvilket i år redan är lika stort som under hela förlidet år, eller öfver 3600; men endast få konkurser hafva inträffat, hufvudsakligen bland köpmän, som öfveransträngt krediten, och restantierna vid kronouppbörden äro obetydligt större än förra året, hvaraf torde kunna slutas, att ställningen icke är eller kan för den närmaste framtiden blifva särdeles betänklig, utom för dem, som inlåtit sig i obetänkta egendomsköp, liksom all öfverspekulation i första rummet drabbas af kreditrubbningar. Den arbetande klassens ställning kan ingalunda anses bekymmersam, enär hvarken arbetsförtjenst saknas eller anledning är förhanden att brist derpå unler den närmast kommande tiden kommer att upptå, synnerligen så länge jernvägsarbetet inom länet fortgår. Daglönerne äro väl i allmänhet 20 till 33 procent lägre än förlidet år, då de stundom voro inda till orimlighet uppdrifne; men då priset på lifsörnödenheter i samma mån nedgått och sannolikt stterligare faller, kan arbetaren icke anses vara den lidande. Tjenstehjonslönerna qvarstå i allmänhet vid förminskad höjd, och det synes alltså vara den arvetsgifvande, men icke den arbetstagande, som egentligen röner olägenheten af den missgynnande konjunkturen. I afseende å årsväxten och utsigterna för skörden nar man för närvarande anledning till de gladaste örhoppningar, enär höstsäden synes mera än vanligt lofvande, samt höskörden anses blifva god, och vårsäden äfvensom rotfrukterna i allmänhet visa sig sanska lofvande.