Aftonbladet – 15 juli 1858, sida 3

dras. Insättningarne på kreditivsamt uppochafskrifningsröfelsen, som det första året uppgingo till några hundra, ökades nu så småningom, att desamma vid sistlidne Juni månads slut uppgingo för halfåret till mellan 5 och 6000, utgörande nära 30 procent af totalbeloppet. Som antalet af detta slags insättningar synes allt framgent snarare ökas än minskas, så utgör detta ensamt en tillökning af minst 10,000 insättningar på året, som ej förut funnos. Dessutom hafva flera andra orsaker tillstött. som idragit att öka kassaa!delningens göromål i ännu större proportion. Dels-genom den inträffade krisen, som medfört en ökad lflighet i lånbtransa tionerna och deraf följande tätare omsättningar, ökades insättningarnes antal i allmänhet, dels försvårades och försenades desamma derigenom att tillgången på sedlar af högre valörer. betydligt minskats i rörelsen genom vexelköp och silfverexport, och i följd deraf en insättning, som förut verkstälts med 3 å-4 sedlar å 500 rdr, nu måste göras med ett par tusen st. af 2 rdr och 32 sk. valör, och sålunda ensam upptager samma tid i kassan som 8 å 10 förut; dels genom det ständigt växande antalet af sedelutgifvande privatbanker, hvilkas vexlingskommissionärer nära nog uteslutande upptaga vexlingskassornas tid och sålunda nödga den stora allmänheten att göra sina insättningar i expeditions-kassorna med småsedlar. Främst bland dessa privatbanker, i förmåga att sysselsätta riksbanken med småsedelsvexlinga holms enskilta bank, hvilken, efter hvad inhemtat, vissa tider inlemnat till -vexling ända till 40,000 sedlar dagligen; och alldenstund uti cen vexlingskassa ej gerna kan medhinnas att expediera mer än 10,000 sedlar om dagen, så kan man sluta till hvarthän ett sådant förhållande skall leda. Alidenstund enskilta banken och de öfriga vexli kommissionärerna äro i fullkomligt samma g som hvarje annan, så kunna ka: na ej vä expediera deras inlemnade vexlingar, ehuru derigenom äro stärgda för den öfriga allmän Expeditionskassorna blifva nu i sin ordning öfj svämmade med småseålar, hvarigenom, som fö rnämdt, expeditionen försenas och stockning Dessutom äro expeditionskassorna ålagde att uppräkna alla remissersom från landsorterna inkomma till kongl. räntekammaren, riksgäldsk verket med flera, äfvensom insända förslit från vexlingsanstalterna samt lånckontoren i Göteborg och Malmö, och hvilka remisser i ailmänbhet lära kuna anses upptaga minst hälften af expedi tionskassornas tid och vissa månader nära hela tiden. Af hvad nu blifvit i korthet an ördt torde nogsamt synas, att-den trufikerande allmäsheteas allt mera tilltagande klagaa öfver tidsutdrögt och hinder vid insättningar och vexlingar cj skäligen bör läggas tjenstemännen till last, utan torde ensamt böra härledas från en felaktig organisation af bankens kassa-afdelning. Att behofvet af en utvidgning i denna gren af bankens administrut nn den påkallad, inses lätt af hvar och en som het med msändaren nödgas dagligen stå i beröring med desamma. Huru och på hvad sätt detta 1 ske, torde väl br fullmäktige vara kompetent: att bedöma. Insändaren vill emellertid uppge ett förslag, till den kraft och verkan det kan hafva. Hulvudsaken är att så vidt sig göra låter befria expeditionskassorna från de större expeditionerna af småsedlarför att obehindradt kunna egna sig åt sitt egentlixa göra, nemligen insättningars emottagande och uiskrifning af kassabevisen. Detta låter ej göra sig utan att inr: en eller ett par kassor, som, försedda med tillräckligt antal tjenstemän, kunna emottaga och uppräkna de stora massor at småsedlar som inströmma från privatbankerna och de publika verken. Derigenom skulle såväl expeditionssom vexlingskassorna kunna blifva satte i tillfälle att betjena den större allmänheten så att ändamålet med uppoch afskrifningsräkningen vore vunnet och allmänheten undsluppe de ständiga obehag som nu möta densamma vid transaktioner med rikets ständers bank. Den ökade kostnad som för banken derignom skulle uppstå, tror insändaren vara af så ringa betydenhet i förhållande till den öfriga förvaltnings: kostnaden, att rikets ständer säkerligen dervid ej skulle vid en blifvande statsrevision, fästa något af! seende. IS—S.