Aftonbladet – 14 juli 1858, sida 3

(ev ME SRS EET pennihgar. Kon hade till handå;utan; äfven en hop onyttiga lapprissaker, såsomr hon kallade dem; hvilka kunde genast säljas; för att sammänbringa en vacker summa, och dessutöm förband kön sig att inom en bestämd tid upptaga så stort belopp, jag ville Rärmna. .Cisar träffade. grefve Alberto och tönte ett bjertligt, öppet deh förtroligt emottagande. Grefven var färdig att tjörla sina fängslade förbundsbröder; men han var i sammå beläge et som vi, det vill säga ham stöd nu; efter Nasis arrestering, alldeles isoleräd; hans sckröterare, också en Carbodaro — den korta, söm fruntimmer klädda dominon — kände ingen ännän än honom. Allt hvad han kunde säga var att, i fall Här kunde lita på vissa af Nasiframkastade vinkar; och han menade att man kunde det, innehade två Personer, hvilka han namngaf, vigtiga platser inom orden. Den ena af dem beklädde ett mycket högt embete i styrelsen och var känd för sin kärfhet; den andra var en fa diplomat från ett litet tyskt furstligt: hof: Donna underrättelse var så sväfvande, ätt vi icke visste hväd Vi skulle företaga; men försigtighet är icke ungdomens dygd; och ef. ter någon tvekan beslöto vi att närmare ut. reda. saken. : Af de två omnämda: personerna kommo vi öfverens; om att hellre. pröfva den senare; och Ceesar yrkade: på att få åtaga sig denna mer än kinkiga beskickning, Han infann sig i mannens hus och blef insläpt! Medan -han anförde ursäkter för sitt besök gjorde han det ena igenkänningstecknet efter det andra, men förgäfves; han gick derefter rakt in på ämnet. Den gamle herren hejdade honom vid första ordst, och sade, att det vore hans pligt att låta kalla vakten och öfVerlemna en sådan besökande i säkert förvar, och att om han icke gjorde det, var det af aktning för den vördnadsvärda familj, Cesar tillhörde. I detsamma följde ban honom till dörren. Detta felslagna försök betog oås allt mod att äfventyra något vidare experiment af det Slaget, Vi funno, att vi, utan att vara i stånd