Aftonbladet – 14 juli 1858, sida 3

Article Image
ej ; Kalmar län var ett af dem, som hade tillfälle at i rikt mått hemta vinst af de lyckliga konjunkturei t som .bereddes landet genom. Sverges neutralitet un -Å der senaste kriget mellan vestmakterna och Ryssland andel och sjöfart, jordbruk, bergsbruksrörelse vi sade, glädjande framsteg, och isynnerhet steg skogs åfverkningen till. förvånande grad: Rikliga och för delaktiga . arbetstillfällen erbjödos .den fattigare be folkningen;. men på samma gång framkällades e öfyerdrifven lyx, äfven bland allmogen, och en all män .spekulationsifver.. I förlitan. på konjunkturen bestånd nedlade köpmännen betydliga penningesum mor. i fartyg, med anlitande af utländsk blankokre dit, och på landet egde svindlande egendomsköp rum mest beräknade på skogsafverkning, och hvarvid stör sta delen af sköpeskillingen blef obetald. Vilkorer för detta spekulationsoch kreditsystem voro gyn sam , handelskonjunktur och lätthet att låna pennin gar. Men med år 1857 försämrades afsättningen ut rikes af. de svenska exportvarorna, och penningebrist började spörjas. Lånen i bankerna utföllo först 3 3 4 månåder efter Jånedokumenternas inlemnande. Under sådana: förhållanden inträffade handelskri. sen, som : störtade de förnämsta handelshus i Hamburg, med hvilka svenska köpmän stått i affärer. Hårdast drabbades de exportörer i länets stapelstäder, som grundat sin rörelse på blankokredit eller vidsträckta vexeltransaktioner, Flera konkurser YPpades, synnerligast i Kalmar, och ännu flera kulle blifvit oundvikliga,, om, icke de utländska vexelinnehäfvarne i allmänhet visat en icke väntad fördragsamhet. Emellertid ledo Bbandel och sjöfart betydligt. Till em början afstannade nästan alla inköp af skogsprodukter, och. när de sedan åter började, nedtrycktes priset på plankor till nära hälften och för enkla bräder till högst tvåtredjedelar. Exportörerna lemnade icke längre några förskott under vintern och förhoppningarne. om pristrnas stigande vid skepps;fartens början i år realiserades icke. Häraf alstrades svår förlägenhet i de stora trakter af ländet, der skogsafverkningen utgör folkets förnämsta Häringsmedel, och den ökades genom vin: I terns milda beskäffenhet, söm försvårade stockarnes I forsling från skogen och vållåde vattenbrist vid sågjqvärnarne.. En stor del i år försålda plankor och bräder hafva derföre varit handsågade. .Uppgifternz om ställningen i nyssnämda trakter låta i sanning bedr-figt. Poningörtrlagenketer är ytterligt svår, och lagsökningarne hafva tilltagit med ty åtföljande utmätningar. Ofta måste flera auktionsförsök göra: innan. det utmätta kunde försäljas, Och icke sällan nödgades man lågsöka inroparne, Jordbruket har här de senaste åren blifvit mer eller mindre försummadt, så att äfven i vanliga år spannmål mäst köpas fråfi ängränsände bortör, och detta behof har genom knapp skörd och penningebristen blifvit svårare än någonsin att fylla. Om än bättre, är ställningen på länets slättlandsbygder dock ingalunda tillfredsställande; Sistl. ärs skörd öfversteg på få ställen medelmåttan och var mångenstädes ganska dålig, hvarjemte bristen på foder . minskat ladugårdsafkastningen. Behållingen at det illa, som; kunnat säljas, har ytterligare förriugats af: de nedtryckta priserna. Att kronouppbörden likväl ingick med obetydliga rester; bevisar endast folkets bemödarnde att, om än med sista skärfven, betala sina kfonoskatter och ett. Berömvärdt nit hös länets krotouppbördsmän, som uppgifvit att uppbörder icke på flera år varit förenad med sådan svårighet som i är. Den stora mängd silfvermynt, som vid uppbörden aflemnades, synes utvisa att man omsorgsfullt hopsamlat alla befintliga betalningsmedel. Den arbetande klassen har lidit och lider ännu af minskade arbetstillfällen och nedsatta dagsverkslöner. Tusentals arbetare sakna den arbetsförtjenst de förut erhållit i och för länets export och sjöfart.Skogsafverkningen, som sysselsätter ett så stort antal arbetare, kan antagas vara till hälften förminskad. Skepsbyggeriet, som tillförene bedrefs med ifver ej mindre i stapelstäderne än äfven vid flerfaldiga mindre värf å länets kuster, har nu nästan alldeles äfstannat. En stor del, kanske hälften af länets större fartyg, har afmönstrat sina besättningar och ligger utan: sysselsättning. Dagsverkslönerna hafva nedgått med en tredjedel och i vissa trakter ända till hälften af förra årets eller för ett mansdagsverke från 1 får till 50 å 75 öre, men på landet spörjes döck igen öroväckande brist på arbetsförtjenst, och arbetslönens minskning. står i ett någorlunda proportioneradt förhållande till födoämnenas nedsatta pris. Antalet brott met eganderätten har också icke betydligt ökats. Några i berättelsen meddelade statistiska uppgifter ådagalägga närmare den förändrade ställningen; Såluhda utgjorde antalet till utrikes orter utklarerade fartyg intill den 15 Juni: år 1856. 1857. 1858. 21:02 9. 61. 57. 19. å 73. 76. 48. Summa 375, ..275.. 158. Antalet lagsökbingar voro intill samma dag resp. 885; 1862 och 4508. De äf Banködiskonten anstälda lagsökningar hade under samma tider ökats från resp. 12, 19 till 159, samt Smålands enskilta banks från 3 och 17 till 67. Hvad som mycket försvårade penningeförlägenheten. varen nästan. fullkomlig tilltäppning af de källor, hvarifrån penningelån förut måhända alltför ymnigt utströmmat. Smålands enskilta bank instälde genast vid krisens början sina utlåningar och har först på senare tider åter börjat utlåningen, ehurt hed betydlig inskränkning. Önskkigt hade varit om dessa åtgärder, söm uppgifvas vara föreskrifpa af en nödvändig försigtigHet, kunnat undvikas, om än med någon uppoffring af den vinst bankens delegare under förra årens vidsträckta lånerörelse vunnit... Äfven i bankodiskonten har det blifvit svårare att erhålla lån genom konkurrensen med lånesökande af känd förmögenhet, hvilka förut sällän upptfädt som medtäflare.: Detta är äfven förhållandet med statslånefonden, hvars minimibestämmelse dessutom utestänger. mindre bemedlade lånebehöfvande. En blick på ställningen i dess helhet gifver vid randen att länets välstånd, den inre rörelsen och ;envingecirkulationen inom de olika landtmaännanäingarne. äro beroende af handelns och sjöfartens oaforutna gång. I samma mån exporten och sjöfarten iterkomma i normalt tillstånd, måste ock den belagliga, ställningen. förbättras. De förra åren beIrefs exporthandeln på ett i, allmänhet obetänksamt ätt och. grundades för mycket på utländsk kredit. Man bör hoppas, att.en. bitter. erfarenhet. medförer indring häri. Äfven länets. jordbruk är för mycket kuldsatt och kan endast förbättras genom flit och parsamhet, till Hvilkas -anlitande den nu rådande öden kraftigt manar. Utsigtörna för årets skörd. voro. för en månad selan särdeles gynsamma, men hafva sedermera betydigen försämrats. Vintersäden hade under Hela våen det mest lofvande utseende, och ymnigt regn unler Maj måvadigafyjemväl hopp: om ymnigt bete och jod. höskörd, på samma gång som det beredde en ioppgifvande., växtlighet. åt. den nysådda vårsäden, ;edermera inträdde dock. en; ovanligt stark, torka, om nu fortfarit ungefär en månad, Vårsädsfälten h ängarne hafva deraf liditi så hög grad, att missfråå Kalmar Westervik Osearshamn.

14 juli 1858, sida 3

Thumbnail