Aftonbladet – 14 juli 1858, sida 2

nera sansade undersåter genom ättimtaga de ranska öfverstarnes skrytsamma adresser uti Monitören; och sedan förnekade han dessa dresser, visserligen så enskilt som möjligt, nen likväl nog för att förlora all den makt ;ch inflytande, som han skulle Håfva vunnit nom hären genom en mera öppet visad eränsla. Och ;nu; har han förlorat. tillfälet att gifva färg och mening åt:general Sspinasses entledigande och platsens besätande Med civil person. Hade kejsaren sökt isa, att ban gjorde denna förändring till öljd af det öfvermodiga uppförandet hos officerare af franska armen vid den sista skamliga duellen; hvilket hän skulle hafva gjort genom att samtidigt dermed hafva anefalt de behöriga . krigsrätterna alt ransaka förbrytelsen hastigt, och i händelse af öfverbevisande, hvilket skulle :ha varit ofelbart, strängt bestraffå densamma, så skulle: han hafva eröfrat det allmänna bifallet och till en del återvunnit den popularitet han på senare tiden förlorat hos den lugnare delen af nationen, och på samma gång skulle den falska ställning, hvaruti de franska officerarne försatt sig sjelfva, hafva gifvit kejsarens stys relse verklig fördel öfver dem. Han skulle hafva lyckats att hejda en oförsynt klass, som: hotar att öfyergå till en färlig insubori dination, och han skulle på samma gång ha tillvunnit sig eivilståndets välvilliga medverkan. Men i stället att så handla, rör kejsaren sig med en betänksamhet, som icke tillfredsställer någon. Officerarnes.. opassande uppförande i hr de Penes affär synes troligen icke komma att. drabbas af sitt välförtjenta straff. De civila donistolarne hafva vägrat att handlägga saketi, ransakningen har blifvit hänvisad till militärtribunalet i Lille och efter de-ovationer; som tillåtits hr Hyenne; kan man svårligen vänta att undersökningen lemnar något tillfredsställande resultat. :Sålunda erhåller hr Espinasses afsättning -snaräre utseendet af en sen och motvillig eftergift för opinionen inom landet, än af att vara en frivillig handling från kejsarens sida; uttryckande hans välgrundäde sympati för den övilja och det förakt, som militärens öfvermod börjar framkalla i Frankrike, och för franska folkets beslut att upprätthålla den-borgerliga administrationen emot det förmätna soldatståndet. s Vi vilja icke säga att den eftergift, som gjordes åt den rådande meningen i landet; genom hr Delangles utnämning. till. efterträdare åt general. Espinasse, helt och hållet förfelats, men vi vilja säga, att den fått utseendet af attvara-en handling af svaghet i stället för en handling af kraft i innerlig ,öfs verensstämmelse . med. franska. folkets. vilja. Manhade här ett godt. tillfälle att. kunna frångå en falsk politik. Att ogilla den förförliga strängheten i den militärpolitik, som general Espinasse utöfvat mot misstänkta, till Algeriet landsförvista personer, skulle icke janstått en styrelse som anstält bonom just för detta ändamål;-: men. en tillfällighet af detta slag — som icke egde sammanhang med generalens administration, utan med den inom hären: rådande öfversittareandan — kunde: ha blifvit begagnad utan något öppet erkännande af misstag eller svaghet hos regeringen, för att uttrycka dess afsigt att på en gång kufva militärens högmodiga anspråk. Som det nu förhåller sig, och ehuru tendensen visar sig gå åt det rätta hållet, har den likväl antagit snarare en påtvingad än en frivillig karakter, och i stället att återställa förtroendet, kommer den möjligen att föranleda ett mer allmänt uttryck åt den missbelåtenhet, som så länge kokat i menniskornas inre. Sant är, att ingen frisinnad styrelse behöfver så 1 grunden sympatisera med det folk den representerar, som en despotisk regering, hvilken försöker att styFa. en kraftfull och civiliserad nation. Frånvåron af alla yttre garantier för sjelfstyrandet gör förmågan att med noggrannhet tolka allmänt spridda, nationala. känslör, ooh att sjelf emellanåt uttrycka dem med-en viss öppenhet och värma, till en absolut nödvändighet hos en despotisk herrskare. Fransmänhens kejsare har helt och hållet förgätit den lag, som åligger hvarje lycklig regent, . att emellanåt för folket göra en framställning af de djupare bevekelsegrunder, som leda hans handlingar, och visa, att dessa: bevekelsegrunder : öfverensstämma med dess egna. Ingen enväldig monark öfver en mäktig nation kan med fördel vara oafbrutet förbehållsain. Skälet är utan tvifvel, att franska kejsaren icke är och aldrig varit i själ och. bjerta fransman. Hade hån varit dettå, så skulle han aldrig begått ett så stort misstag som att vädja, icke till folkets tillgifvenhet och ädelmod, utanstill-dess fruktan, sedan sista attentatet mot hans lif hade slagit fel. Ett kort och hjertligt uttryck af förtroende till franska folket och fullkomligt förnekande af dess medbröttslighet skulle mer hafvå bidragit att skydda. hans egetlif och stödja hans trön än alla deportationer till Cayenne-och Algeriet. Och vidare, i fall hans inre uppfattning af den allmänna sinnesstämningen hade varit snabb-och fin så skulle! han icke lemnat obegagnadt: det, tillfälle vi-redan antydt, att ömkasta den falska politik han förut följt. Det är en sanning, att Ludvig Napoleön aldrig varit innerligt införlifvad med sitt folk. Det är han som hittat på att vilja herrskaöfver fransmännen, icke de som velat styras af honom; och ehuru han noga uttänkt och bringat sina planer till mognad, äro likväl planer icke nog att göra någon herrskare älskad af sitt folk; ham måste någon gång framträda