Aftonbladet – 12 juli 1858, sida 2

illfällen, utbytas emot de hvita och tunna dlärfts;enkläder, som den af solhetta och öfveranstränglingar stupande soldaten bär i sin ränsel. — Från chefen för Wermlands rTegemente var Lidköpings Tidning emottagit följande veriktigande af dess äfven af oss meddelade ippgifter om regementets proviantering vid dellekis under marschen till Axevalla: Till redaktionen af Lidköpings Tidning! Med anledning af en artikel i Tit. tidning af den 19 sistlidne Juni, som blifvit reproducerad i andra ningar och hvars innehåll ej öfverensstämmer med rätta förhållandet, nemligen att Wermlands rege-mente, under marschen till öfningslägret å Axevalla hed, vid landningsplatsen Hellekis icke skulle erhålit nödig proviant, får jag härmed till rättelse upplysa: att regementet genom konungens befallninghafvandes i Wermland försorg blifvit provianteradt med och medförde torrföda för sjötransporten till Hellekis samt. att egaren af denna egendom, kammarherren m. m. OC. Sköldebrand, icke allenast lemnade det manskap, som hos honom varit inqvarteradt, den kost inqvarteringsskyldige åligger, utan att derföre emottaga betalning, utan äfven inbjöd regementets officers-, underofticers och musikkårer till aftonmåltid samt tilldelade hela styrkan af regementet traktering af öl, så mycket manskapet önskade förtära, och cigark rer före afmarschen till de spridda qvarteren. Jag begagnar detta tillfälle att med tacksamhet omnämna den beredvillighet och gästfrihet, hvarmed regementets befäl och manskap blifvit bemötte jemväl vid Råbäck m. fl. inqvarteringsställen under ifrågavarande marsch, och anhåller att detta beriktigande icke allenast må blifva infördt i Tit. egen tidning, utan ock, genom Tit. benägna försorg, meddeladt de öfriga tidningsredaktioner, som af ifrågavarande artikel tagit sig anledning att uti sina tidningar upptaga ett vilseledande rykte. Axevalla hed den 2 Juli 1858. R O. A. Bruncrona, Öfverste för kongl. Wermlands reg:te.w — Kommerskollegium tillkännagifver, att tvenne nya fyrar blifvit inrättade vid inloppet till La Platafloden, samt att de flytande fyrtornen vid floden Nevas mynning och på redden vid Kronstadt komma att hållas lysande under hela den tidaf året som sjöfarten är öppen. — — Följande godbit ur S:t Petersburger-Zeim tung återgifva vi efter Svenska Tidningen: Den slaviska nationaliteten har afhistorien ått sig anvisad en annan verldshistorisk kallelse, än den romaniska; än den germaniske. Den romaniska Vestern och Södern, den germaniska Norden och midten af den europeiska statsbygnaden äro, om också icke öfver allt på lika fast grund, dock på det hela faststående, utbygda. Tiden och det rätta verldsäget äro nu komna för att utbygga Östern, d. v. s. Europas andra hälft, på ett den vestra hälften motsvarande sätt. Men skall det ske på ett motsvarande sätt, så måste det begynnas, utföras och fulländas så, att den östra hälften blifver för all framtid fullkomigt jemntvägande med hela den vestra hälften i makt, inflytande och varaktighet, och framför allt vinner en fullkomlig oafhängighet, en sjelfständighet jemte, ja, om nödigt blir, öfver Vestern i dess helhet. Detta kräfva Rysslands, detta kräfva Europas välgång, lugn och utveckling. Man har hittills sökt detta i motsatsen, i den eller den maktens eller makternas eftersträfvade öfvervigt. Men blott jemntvägande stora makter, med ett rikt, blomstrande finansväsende och som mäkta uppställa aktningsbjudande stridskrafter till vatten och land, äro nyttiga för Europas politiska utveckling. Allt småstatsväsende (Kleinstaaterei) är mer eller mindre hindersamt, med ett enda undantag. Det gifves blott en enda folkkarakter, som är i stånd att bära småg statsväsendets elände, utan att derunder råka i sedlig och politisk lägervall, ja, som förmår tillgodogöra det för sin verldshistoriska kallelse — den tyska... Småstater, småstatshoplappningar (Kleinstaatenbändelei) äro och förblifva en olycksdiger lockelse till ett eländigt tillfällighetsmakeri, till vedervärdigt ränk smideri, till ändlöst ocker för främmande intressen o. s. v. -Endast stora stater med en bred materiel bas, och som förmå skydda utvecklingen af sina nationala riktningar och sträfvanden med fullt tillräckliga finansiella och militäriska krafter, äro, efter de europeiska förhållandenas gestaltning i den nyaste tiden, af väsentlig betydelse för den fortskridande utoch genombildningen af det politiska väsendet och lifvet i Europa. Riksdagsmannen Pehr Sahlström har, såsom han förut efter slutade riksdagsmödor brukat och såsom det vore önskligt att flertalet af våra riksdagsmän gjorde, till sina kommittenter inom Sotholms, Svartlösa och Öknebo härader afgifvit en redogörelse för sistförflutna riksmöte och dess resultater samt för sitt eget handlingssätt och sina åsigter i alla de vigtigare frågorna. En af kommittenterna har tillg sändt Handelstidningen i Göteborg detta dokug ment, som nu i nämde tidning finnes infördt. Då vi dels sjelfve gifvit en återblick på riksdagen och dels under densammas lopp i de allra flesta frågor haft nöjet finna den utmärkte ledamoten af bondeståndet liktänkände med. oss, torde det vara öfverflödigt att i sin helhet reproducera dem för öfrigt ganska intressanta redogörelsen. Men några särskilta punkter derur anse vi oss likväl böra upptaga. Sedan Sahlström förklarat, att den förbindelse, som kommittenternas förtroende ålagt honom, är hufvudsakliga motivet till redogörelsens afgifvande, och att den derförutan denna gång svårligen blifvit af, emedan dels en svår och ihållande sjuklighet derför lagt hinder, dels den nu slutade riksdagens resulta