Aftonbladet – 10 juli 1858, sida 3

verdirektör Almroth som 1838 i öfversättning af den del af Karmarschs lärobok, hvilken afhandlar metallerna och metallarbeten, först gjorde oss så väl bekanta med förberörde lärobok som ock meant teknologien. Tio är senare infördes denna våtenskap tutet i Stockholm och Chalmeraf en och samma person uti både mekanisk och keisk teknologi i vetenskapsakademien hade upphört g r förut, såsom varande för äfven den skickligaste lärare öfver en mans höfva. För närvarande finna vi mekaniska teknologien utgöra ett ibland ena vid alla rikets slöjdskolor. Under sådana förhållanden, sedan den nya vetenskapen blifvit hemmastadd i vårt land, erfordras framförallt goda läroböcker derutinnan. Af det sagda torde vara bevist att ingen lärobok i ämnet öfverträffar Karmarschs ens i de länder, der mekanisk teknologi varit föredragen af ett ganska stort antal skickliga nitiska lä rarc, sedan isynnerhet de 30 sistförflutna åren. Ock har Karmarschs hela lärckurs hufvudsakligen förblifvit oförändrad ända ifrån 1836, då 1:sta upplagan utkom; de senare upplagorna innehålla förnämli.ast tillägg. Vi gilla således på det högsta att första läroboken på svenska uti den hos oss ännu unga vetenskapen kommer att blifva Karmarschs verk. Bättre val hafva i sanning hrr Almroth och Eneberg, hvilka öfverflyttat hvar sin afdelning, icke kunnat göra, emedan på en sådan grund kan i framtiden byggas mycket som ännu mera lämpar sig för vår industri än hvad tilläfventyrs det anförda originalet. K:s tyska original innehåller 5 hufvudtitlar: bearbetande af metaller, d:o af trävirke, spinning och väfning, papperstillverkning samt tillverkning af glas och stenkärl. I förordet till nu utkomna svenska afdelning: läran om träarbeten, utlofvas alla dessa fem afdelningar den ena efter den andra. . Derstädes inhemtas ock att läran om trä utgör fortsättning till Almroths lära om metallers. Vidkommande läran om träv, så torde det vara för första gången som något vetenskapligt i denna väg utkommit på modersmålet, undantagandes ett kort sammandrag i Handbok i Svarfkonsten, utgifven 1839. Framställningssättet om trä och träarbeten utiifrågavarande lärobok är i det hela allmänt eller jemförande; dock innehåller sista kapitlet något för de hufvudsakligaste yrkena, hvilket ej förut varit afhandladt, såsom timmermans-, snickare-, vagnmakare-, tunnbindare-, svarfvare-, formskärareoch psylografiska arbeten jemte korgmakeri. Öfverallt träffas de i svenska verkstäder brukliga termer. Vi hafva kontrollerat åtskilligt deraf och funnit detsamma mycket riktigt. I förening med att tala om de svenska konsttermerna måste vi hålla utgifvaren räkning derför, att dessa äfven befinnas redigt utsatta på tyska, franska och engelska, hvarigenom ett vidare studium i ämnet på främmande språk högst betydligt underlättas. För sådana specialkunskapers inhemtande i hvarjehanda grenar om trävirke finnas äfven de bästa ledtrådar inom läroboken derigenom, att 1:0 förutskickas framför innehållet -en förteckning öfver 27 de mest i noterna citeråde verk, deribland endast ett svenskt, och 2:0 innehålla de värdefulla noterna mångfaldiga hänvisningar till de bästa och pröfvade uppfinningar, som förekomma uti såväl äldre som nyare journaler. Vid öfversättningens jemförelse med 2:a originalupplagan, hvarifrån den förra är tagen, finna vi öfverallt framställningen lämpad efter våra inhemska rikare virkestillgångar och arbetsmetoder och på en del ställen häntydningar till åtskilliga yrken, brukliga vid skeppsvarfven och arsenaler. Flera vigtiga tillägg finnas inryckta på åtskilliga ställen uti den svenska bearbetningen, hvariblad somliga, såsom t. ex. det nya vattenpasset å sid. 88, m. fl., äfven influtit uti 3 dje originalupplagan, hvaraf vill synas att herrar Karmarsch och Eneberg under arbetets fortgång sett sitt ämne från samma synpunkt utan att veta af hvarandra. Deras beskrifningar om enahanda sak äro helt och hållet olika. Somliga tillägg, af inhemskt ursprung, som t. ex. den behändiga blockmakaresågen, sid. 260, hvilken vi skulle tro äfven eger åtskillig annan användning, tyckes, om vi.ej be. draga oss, vara Polhems uppfinning; det är obegripligt att sådana anstalter först hinna hos oss att blifva offentliggjorda efter sekler. Hittills hafva vi, ehuru fragmentariskt, omnämt bokens innehåll och sökt påpeka det utomordentliga gagn densamma bör utöfva vid vårt lands undervisning uti de tekniska, både högre och lägre läroanstalterna lika så väl som uti bergsskolorna, skeppsbyggeriinstituter m. fl. Det återstår såleds att undersöka huruvida nämde lärobok äfven kan vara till nytta för enskilta. Vi hafva gjort oss reda för denna vigtiga fråga och tveka ingalunda uttala den mening, att enär Karmarschs lärobok icke kunnat öfverträffas i hela Tyskland, utan der utgått i3 stora upplagor, så bör tvifvelsutan den svenska upplagan röna framgång icke allenast inom de yrken som förarbeta trä, utan, derföre att den är uppstäld på ett allmänt sätt, äfven af dilettanter såsom en gren bland andra nyttiga och bildande vetenskaper. För alla dem, som befatta sig med trävirke, såsom vid sågverk, trävaruhandel, skeppsvarf, jernvägsbyguad, mekaniska verkstäder, bergshandtering m. m., torde den ifrågavarande läroboken vara snart :sagdt oumbärlig. .