Aftonbladet – 10 juli 1858, sida 2

Länsstyrelsernas berättelser om ställningen 1 landet. Från Göteborgs och Bohus län. Konungens befallningshafvandes berättelse af den 26 Juni redogör särskilt för ställningen i Göteborgs stad, såsom icke blott den betydligaste stapelorten för utrikes handeln och sjöfarten, utan äfven, med inbegrepp af tillgränsande landtsocknär, den förnämsta fabriksorten. Vid den allmänna handelskrisens utbrott hade Göteborgs affärsförhållanden, som de tvenne sista åren varit särdeles förmånliga, vunnit en stor utsträckning, men då penningetillgångarnt icke svarade deremot, hade utländsk kredit mera än vanligt begagnats. Följden var, att då de utländska acceptanterna instälde sina betalningar och brist på antagliga vexlar uppstod, medan behofvet af sådana blef mera trängande än någonsin, måste en våldsam brytning uppstå. En på betydlig kapitalstyrka grundad. förening för vexelrörelsens bedrifvande ingai emellertid några större utländska hus förtroende och håg till transaktioner, och sedan äfven enskilte häraf uppmuntrats att öppna afbrutna vexelaffärer och ge nom indragning af statslånemedel ytterligare vexeltillgång uppkommit, ordnades förhållandet med ut landet. Bland de handelshus, som ej kunnat fullöra sina betalningar för tillfället, hafva de flestc större affärsmän återtagit sina liqvider, och ehurr några få fallit offer för krisen, anses den verkliga förlusten genom dessa blifva jemförelsevis ringa. Men följden af krisen har äfven här vållat en stillhet i handel och sjöfart, som man förut sällan erfarit. Sålunda har intill Maj månads slut i jemförelse med samma tid 1857 tulluppbörden nedgått från 1,644,150 till 823,183 rdr rmt, importen af bomull från 6,072,742 till 2,335,925 T, af bomullsgarn från 611,306 I till 164,713 I, af sidenoch halfsidenväfnader från 4373 till 1041 Et, af bomullsdito från 124,921 till 31,919 I och af ylledito från 158,100 till 35,800 T,af socker från 5,827,739 till 2,846,931 T, men af kaffe endast från 1,886,895 I till 1,671,757 TI, och af tobak från 532,792 till 448,706 TE. Större delen af dessa varor har dessutom inkommit till följd af äldre reqvisitioner. Varubehållningarne å nederlag och kreditupplag äro jemväl betydligt minskade. Exporten af jern och trävaror har i ungefär samma förhållande minskats, t. ex. af stångjern från 110,713 cent. till 59,318 cent., af bräder och plank från 93,481 till 55,780 tolfter, hvartill kommer att stångjernspriset är nedsatt med 1!V, å 2 rdr och att de bättre trävaruslagen varit mindre afsättliga. Endast hafreexporten har i år varit lifligare, och för samma tid (intill Maj månads slut) stigit i Göteborg från 7640 till 40,334 tunnor och i alla länets skeppningsorter från 54,035 till 161,876 tunnor. Äfven priserna voro högre än förlidne år. Af varuvexlingens förlamning har skeppsfartens lägervall varit en oundviklig följd. Aftaklade fartyg utefter hela kusten vittna om att deras egare och besättningar icke kunna under närvarande förhållanden hemta någon fördel af denna näringp. Antalet från Göteborg intill Maj månads slut utklarerade fartyg var förlidet år 468 och i år 268. Frakterna hafva nedgått med 25 å 30 procent och skeppsfolkets hyror med 33!, proc. Med inrikes sjöfarten är förhållandet enahanda, och ångfartygen hafva hittills haft ringa varubefraktningar. För fabriksindustrien hade konjunkturen försvårats redan före krisens utbrott genom stegrade arbetslöner och priser på råämnen, hvilket haft till följd förhöjda priser å tillverkningarne samt minskad förbrukning. Varulagren voro således betydligt ökade vid slutet af året, hvilket dock hade den fördel, att de utestående fordringarne hos uppstadsoch landthandlande voro icke obetydligt mindre än eljest vid samma årstid, då de bruka vara störst. Väl har afsättningen af fabriksalster åter börjat, men endast i ringa mån, emedan handelskrisen knapt i något afseende yerkat menligare än på indrifningen af utestående fordringar i det inre af landet, enär antalet konkurser eller ackordsansökningar derstädes sällan, om någonsin, varit större, så att importörer och fabrikanter heldre bibehålla varulagren än utbyta dem mot .landsortsfordringar, hvilka nog allmänt betraktas med misstroende. Oaktadt detta och befaradt prisfall i landsorten genom tvångsrealiseringar, har fabrikationen i allmänhet icke betydligen förminskats eller priserna å tillverkningarne synnerligen nedgått. Skälet härtill torde vara dels att fabrikanterne tvekat att skilja sig ifrån de inöfvade arbetarne och dels att de innehaft större förråder af råämnen, hvilkas förarbetande måst vedervågas. Värdet af afstämplade varor intill Maj månads slut var sistl. år 1,556,440 rdr rmt, deribland 848,612 rdr rmt för tillverkadt socker, och innevarande år 659,566 rårrmt, hvaraf blott 124,335 rdr rmt för socker. Med undantag af sockertillverkningen och med fästadt afseende på förra årets högre varupriser, visar jemförelsen att arbetsqvantiteterna i öfrigt varit föga skiljaktiga. Men inträder cke snart lifligare afsättning, torde fabrikerna, sedan tillgängliga råämnen förbrukats, blifva stängda under den tid befintliga lager realiseras. Inom handtverkerierna har krisen vållat att beställningarne å arbete aftagit, hvarföre arbetarnes