jenstfolks mutande erhöllo de kännedom om husliga hemligheter, hvilka de meddelade åt polisen och förorsakade derigenom söndringar i familjerna, skandalösa processer och förebråelser; i korthet allahanda mått och steg, hvilka kallades economische, ett allmänt namn för alla slags arbiträra föreskrifter och småaktig inblandning i det enskilta lifvet å polisens sida. Två jesuiter stodo i förbindelse med polisdirektören i Genua, för att ge honom alla de underrättelser han kunde åstunda. ) Biskoparne, hvilkas: införlifvande med sam-. fundet var nästan allmänt, understödde jesuiterna af all makt och understöddes i sin ordning af.dem-i de mest arbiträra och oförsvarliga gerningar. Biskopen i Acqui stälde så till, att en judisk flicka, som var fånig, blef ryckt ifrån sin slägt, under förevändning att hon hade visat någon benägenhet att bli kristen. Den olyckliga flickans mor och två bröder, hvilka hade begått det brottet att återfordra henne, blefvo, i stället för att erhålla upprättelse, kastade i fängelse. Enda dottern till belgiska chargå daffaires i Turin blef kär i-en ung many hvars ställning i lifvet förbjöd honom att begära hennes hand: Hennes far var protestant. Det var nog att den unga flickan -hade hviskat i ett med jesuiterna förbundet fruntimmers öra, att hon, i ändamål att bli gift med sin älskare, vore färdig att bli katolik; för att fadren en afton skulle finna sin dotter bortförd. Efter otaliga efterspaningar upptäcktes, att den unga flickan var under Fruarnas af Sacro Cuore beskydd; men alla. framställningar och ansökningar af diplomatiska kåren misslyckades i att få den vilseförda flickan återlemnad till fadershemmet. Hvad lögstiftningen beträffade, är nog att säga, att 1770 års statuter utgjorde dess grundval. Konung Victor Emanuel, vid sitt återuppstigande på-tronen år 1814, återupplifvade dessa statuter till full kraft och verkan, af hat emot de franska lagarna, enligt hvilka In Gesuita moderno, per Vincenzo Gioberti, Vol, IV FN Pa