Aftonbladet – 1 juli 1858, sida 2

UTRIHES. Ångfartyget Nagler medförde tidningar från London, gående till den 26, från Paris och Briässel från den 27 samt från Berlin och Hamburg af den 28 Juni. —— FRANKRIKE. 7 Enligt uppgifter i korrespondenser från Paris till utlandet, skulle hufvudföremålet för Pariserkongressens förhandlingar på sista tiden utgjorts af det utaf Frankrike framstälda förslaget att tillsätta en gemensam senat för de båda furstendömena. Förslaget påstås hafva vunnit bifall, ehuru under förbehåll af några modifikationer. Så snart man blifvit ense om hufvudpunkterna i afseende å Donaufurstendömenas organisation, lära fullmäktige ämna åt en komite uppdraga redaktionen af besluten, samt inställa sina sammankomster under Augusti och September månader. En bland den nye inrikesministern hr Delangles första åtgärder har varit att tillåta, att alla tidningar utan undantag få försäljas på gatorna, och att upphäfva förbudet för Indep. Belge? att införas i Frankrike. Generalprokuratorn i Lyon, Devienne, har efter Delangle blifvit ordförande för den kejserliga domstolen i Paris. Denna befordran tyckes i allmänhet vinna bifall i Paris. Franska artilleriet är för närvarande i alla garnisoner ifrigt sysselsatt med nya metoder för kanonernasanspann, hvarigenom batterierna skola sättas i stånd att passera de oländigaste terränger och göra dagsmarscher af 235 kilometer. Äfven med kanonernas transporterande på jernvägar hafva lyckade försök efter ett nytt system blifvit gjorda. Underlöjtnanterma Courtiel och Hyene, hvilka, såsom bekant är, duellerat med br de Påne, komma att ställas för krigsrätt i Lille. ENGLAND. 7; Den redan i korthet omnämda, utur franska källor härflytande berättelse om förhållandet med det franska fartyget Regina Coelin, hvilken lord Malmesbury den 24 Juni meddelade öfverhuset, utgöres af en den 18 Juni daterad skrifvelse från franska marinministern till franske utrikesministern. Innehållet stöder sig på en berättelse af löjtuant Pointel, stabschef hos den vid franska flottstationen kommenderande kaptenen, och är af hufvudsakligen följande innehåll: Fartyget Regina Coeli, kapten Simon, hade blifvit afsändt till vestafrikanska kusten, för att taga ombord fria, för de franska kolonierna bestämda arbetare. Anländ till Monrovia, rådförde sig kapten Simon med republiken Liberias president angående utförandet af det franska förslaget. Presidenten tyckte mycket om planen och öfvertalade : kaptenen att uteslutande inskränka sina värfningar till republiken Liberias område. Kapten Simon erlade till lokalmyndigheterna 1564 piaster såsom passlösen för de 400 fria arbetare, som man förband sig att inom 40 dagar leverera. Värfningen försiggick med största lätthet och största omsorg, under uppsigt så väl af de liberiska myndigheterna som af franska regeringens dervarande agent. 271 utvandrare hade redan ankommit på redden, och de öfrige voro redo att inskeppa sig, då den 9 April, under det kaptenen och regeringsagenten voro i land, en tvist uppstod ombord å fartyget mellan skeppskocken (en neger) och en utvandrare. Tvisten urartade till en allmän strid mellan utvandrarne och besättningen, under hvilken styrmannen och 11 af hans folk nedgjordes af utvandrarne. Då kapten Simon erhöll kunskap härom, sprang han i en kanot och uppfiskade en af sina matroser, som nyss hade blifvit kastad öfverbord. Han såg sig likväl nödsakad att till stranden, emedan kanoten kantrade.