Aftonbladet – 29 juni 1858, sida 2

se emot lagens bokstaf; Syftemålet varatt dana maskiner, icke män. Universitetet var likt en stor press, ämnad att klämma ut ur den uppvexande generationen all sjelfständig anda, all värdighet, all aktning för sig sjelf; och när jag 1 mitt minne mönstrar de ädla karakterer, hvilka. det oaktadtha undslupit denna Procrustessäng, kan jag icke underlåta att med stolthet tänka på hvilka starka moraliska elementer vår mycket föraktade italienska natur måste ega, för att kunna framträda ren och kraftfull ur en så giftig atmosfer. En välmenande professor, som ville sympatisera med oss — och der funnos några sådana — vågade icke ge efter för sin goda vilja så mycket han önskade, ty han visste att han var bevakad likasom vi, och att en ogynsam rapport kunde kosta honom hans lärostol. Professorerna. och studenterna voro lika underkastade spioneri af universitetets tjenare; sådana som pörtvaktare, pedeller, vaktmästare m. fl., Hvilka alla voro Sploner, ty spioneri var en conditio sine qua non för att få eller behålla sina tjensterDessa uslingar gjorde sitt bästa för att lyssna på våra samtal, hvilka. de omtalade på sitt eget vis, och inlemnade anteckningar rörande åtskilliga individer. De kände sin makt och utöfvade den likt ouppfostrade personer, som de voro, det vill säga, uppförande sig plumpt och skamlöst. Och den student, som kunde bli frestad att tillrättavisa en af dessa karlar, vågade sig in på ett farligt företag, ty ifråga om en students och en tjenares utsago var den senare säker på att bli trodd. : Ingenting var mera pinsamt än mina första steg in i denna verld af låga känslor, usla oförrätter, bedräglighet och förtryck; ingenting så nedslående som min gradvis skeende invigning i ett sakernas tillstånd, hvaremot min hela natur uppreste sig. Der blef ett fullkomligt slut på förtrollade palats, prinses