Aftonbladet – 26 juni 1858, sida 3

utan ock gjort honom till en dugtig och star 208Se. S Vi voro ganska nära hvarandra i ålder och mycket lika hvarandra i tycken. Vi hade båda samma äfventyrliga och romaneska lynne och voro lika passionerade i allting: Vi blefvo snart förtroliga och verkligen oskiljaktiga. Cesar var en vacker gosse, något kortare, men starkare och axelbredare än jag. Han hade dessutom en stor fördel framför mig, han,. som längesedan hade lemnat skolan — jag menar mycken erfarenhet af verlden, hvari han så länge hade rört sig. T.ex,, han kunde. spela biljard och röka. Det föll mig aldrig in. att. bestrida hans öfverlägsenhet, och han olef min ledare i allt. Stor var, efter mitt tycke, hans smak att kläda sig, och hans sätt tt knyta: sin halsduk väckte: min beundran. an tyckte icke mycket om snitten på mina kläder och hade mycket att anmärka mot skapnaden af min hatt, En afton värmde han ett jerny. med hvilket han-pressade ned brätena, för att gifva dem en mera passande form. Ceesar hade en mängd vänner, hvilka Iårade honom böcker, som han i sin ordning ånade åt mig; men oftare läste vi dem tillsammans. Sedan plägade vitala om dem och ippbygga oss med de afmålade karaktererna; slunda lefde vi uti eninbillningsverld, Våra planer för framtiden rättade sig efter vår läsving: Ibland ville Ceesar blifva. general, och Alfredo och jag skulle blifva hans adjutanter. fn sannan gång fick han lust för sjön och ville blifva kapten på ett skönt skepp, och jag ville blifva skeppsläkare; men som jag cke kände någon lust att operera på lefvande mar och ben, afstod jag den tjensten åt Afredosoch åtnöjde mig med -att blifva löjtvant. Vi skulle fara rundtomkring jorden. Det var ännu China och Japan, dock med undantag af martyrdomen, hvarifrån jag helt