Aftonbladet – 26 juni 1858, sida 3

Je: torr egon Yr Salongen var i det närmaste: fullsatt. Eurir från Sundet. Af ORV. ODD. ; Juni 1858. Ni känner Alexander Dumas gamla älsklingsa då-att en gång vilja på fullt allvar och med iktigt besked upptäcka Medelhäfvet,. Nåzonting dylikt har länge föresväfvat mig med Yfseende på — Öresund. Min ide är visserigen vidå mindre stofartad än Dumas; liksom jag. sjelf i alla afseenden är en mindre torartad person än denne herre, men jag har lervid den fördel; att min plan, anlagd i minIre skala, borde med någon ärlig vilja kunna itföras, medan deremot den franske Alexanders norma funderingar, i europeiskt-afrikansktwsiatiska proportioner, tyckas åtminstone hitills aldrig hafva hunnit längre än till förbeedelserna och envist trotsa den definitiva reasationen. Hvad har icke denna vår och somnar varit taladt och skrifvet om den lustkuter, som vår store romanförfattare skulle hafva köpt åt sig i Marseille, för att med densamma undtligen företaga det så länge i utsigt stälda rgonautertåget!. Besättningen var ju redan örhyrd, provianten intagen, femtio, hvad säser jag? femtusen gåspennor redan formerade, tt bibliotek af källskrifter redan samladt, ippstäldt och ordnadt i salongen af detta fly-. ande Tusculum; men likväl — befinner sig redaren, den makalöse och alltomfattande liktaren, historikern, ännu alltjemt på landbacen, sysselsatt. med afslutandet af jag vet icke ätt. hvilka. ultrafranska hemlands-impressioer, hvilka oändliga sötvattenscenerier och aubourgdramer! Under tiden förblifver Melelhafvet — oupptäckt, sådant det varit från nedeltid och hedendom, och väntar förgäfves å sin t hristoffer Columbus. Annorlunda med nig! Sträfvande efter en mera lagom ära, nskränkande mig inom trängre :gränser och uster, har jag endast behöft sätta mig på en anlig ångbåt, för att genast kunna företaga nin exkursion och uppfylla min kapris, och ag har gjort det. Ett fullständigarearete öfver min upptäcktsresa, någonting å-la rince Napoleon Charles Edmond (alltid ;hoieski), torde jag framdeles blifva i tillfälle tt genom bokpressen skänka mitt. fädernesand; för ögonblicket vill jag nöja mig med tt genom Aftonbladet meddela några fragnenter deraf, några fullkomligt kuranta utrag, .ur min dagbok, :med.:de historiska och irda noterna underförstådda öch illustratioerna tills vidare hos träsnidaren. Kusten från Köpenhamn till Helsingör är, om bekant, någonting i sitt slag ensamt. Bokkogar hela vägen, bildande en lummig bakrund för tusentals näpna villor mellan präkga slott och naiva fiskarebyar! Jag har uner denna charmanta färd hufvudsakligast uppickt — en förträfflig Halmstadslax på , retaurationen omhbhord, och jag har, under ett karpsinnigt undersökande af hvad dertill yterligare månde vara att i ångfartygets skaffeer erhålla till kompletterande af en. neptuisk måltid, lyckligt och trefligt anländt till lelsingör. Om Helsingör är mycket att säga och tet att säga, allt som man tar det. Ser han tillbaka på dess försvunna storhet, kulle icke ark förslå för att beskrifva allt vad rättmätigt beskrifvas borde; fäster man ig endast vid hvad denna stad för ögonlicket är, blir en spalt mig nog. Skulle jag å tillbaka till historiens äldsta tider och derrån, från Hamlet och Holger Danske, genom ora äfventyr och vexlande öden draga min sildring ut i längden ända till Helsingörs ulkammares gyllne dagar och till dynastien orries alla bedrifter (jag känner dem!), då wulle jag ej bli färdig på atiänader och år; eremot, vill jag blott hålla mig till! det närarandes intryck, skall sagan snart vara all. Indragandet; af Öresundstullenchar näturligts gjort ett: fasansfullt afbräck i: det lysande f, som Helsingör förde ännu för få år, eller ittare blott. månader sedan. ;Ingen stad iden anska -.monarkien har: så som denna lefvat au jur le jour); sorglöst, gladt, förtröstansfullt. å på denna lyckligt lottade plats tänkte nåonsin på morgondagen; man var ju viss på t första nordliga vind skulle. absolument ra till dess hamn eller. redd två, trehundra ta fartyg, dömda att grundligen beskattas; an hade sin utkik, stående alltjerat ute på ynten, för att med kikaren. mönstra: de ommande seglen och derefter beräkna nästa ags speditionsarfvoden eller pfovianteringsrocents,. och så hade man icke skäl att sörja len gryende dagen förut, utan sjöng vid det Ida champagneglaset Fra Diavolos muntra sa: Resande äro mina vasaller! etc. ete. långa af de i Helsingör. bosatte utländske. Sparr och furnissörerna hafva, efter i beräkning, som ingalunda är för hög, åtutit en årlig inkomst af 50 å 60,000 rår, och lefde dem ganska ärligt upp. Med några terst få undantag hafva dessa större firmor ke samlat den ringaste förmögenhet, utan när let kom, blef det ett fall utför alla trapor, och hela staden har naturligtvis haft inning deraf. De många hundrätals riksdarna, som förr voro här i oupphörlig cirkution, försvunno på en gång, en mängd folk yttade genast bort åt andra håll och kanter; som blefvo qvar; sitta och titta öfver åt mma hus och ner. på liflösa gator. Konsurna-furstarne och klarerarne-durchlauchterna fva numera här temligen inkognito och hör