Aftonbladet – 22 juni 1858, sida 3

ör lägret på Axevalla bestämda norska truperna gingo kl. 5 e m. den 17 ombord på artygen: Fregatten Eugenie tog ombord 306 nan, korvetten Chapman 296 man, ångkorf Å etten Orädd 332 man, ångkorvetten Nornen 219 man, korvetten Ellida 12:3 man och ång-Å artyget Constitutionen. 108 man, tillsammans :480 man, inberäkvadt befäl. , I förhindra eldens vidare kringgripande. De UTRIKES, Vi ha i dag bekommit tidningar från Paris Briissel--ochBerlin af den 16, Hamburg af d i7, samt Köpenhamn af der, 18 dennes. Fins) sost har ingått med tidvingar från Helsing ors af d. 17 samt frår, Åbo af du 18 dennes DANMARK. : Det liberala partiet anser sig hafva lidit e I litför liten seger vid valen i Köpenhamn, en; I t ian det af 9 kandidater icke förmådde ge vomdrifva mer än 5. Detta resultat är el följd dels af det liberala partiets egen overk samhet före valet, dels ock deraf, att de po titiskt reaktionära och fienderna till närings friheten hade förenat sina ansträngningar. A le fyra kandidater, som motpartiet genom. Irifvit, är likväl Scherfig, utom i skråfrågan. iika liberal som det liberala partiets egna kanlidater; Lier protesterade uttryckligen emot tt blifva räknad till reaktionens redskap och Tillisch hade uttalat sig i fullkomligt eiderdanskt syfte. Endast Lange skall vara afI gjordt reaktionär. De reaktionära hafva såTledes icke kunnat vinna något resultat för sig Tjelfvå och äfven skråpartiet har ingen utsigt till näringsfrihetens inskränkning, då det icke kunnat utestänga justitierådet Miller, sjelfva förJrattaren till den af mästare hatade, men af deÅ ras arbetare hyllåde näringsfrihetsförfattningen. Någon bestämd beräkning öfver resultatet Jaf valen i landsorten, hvilka visa en mängd nya namn, finner man ännu icke i de danska tidningarne. Deremot upptaga de utförliga redogörelser för hvad som passerat vid en mängd valmöten. De föreslagna kandidaterna uttalade sina åsigter. och svarade på spörjsmål, som valmän framstälde. Vid ett sådant tillfälle fick baron Blixen-Finecke tillfälle att förklara sig dels angående hans ifiågasatta inträdande på svenska riddarhuset, dels om skandinavismen. Angående det förra yttrade han, att han, på uppfordran af svenska vänner satt, begagna sin. svenska representationsrätt, svarat-det han -hufvudsakligen önskade verka i Danmark, der han är född, men för att. pröfva. om hans rätt att representera i Sverge: lidit något derjgenom, att. handelta git i darska riksdagen, lät-han svenska riksdagen afgöra saken och fick det svar, att detta icke utgjorde hinder. Då han emellertid nu uppträdde såsom kandidat, så vittnade det om hvilket land han föredrog att verka för såsom representant. På Leerbecks interpellation, om han ville räcka handen till en politisk skandinayisk förening, svarade baron Blixen, att om danska, svenska och norska folken, danska och svensk-norska -konungahusen och det öfriga Europa finna ett Skandinavien önskvärdt, .så ville han visst icke stå såsom ensam motståndare, : Danska armens öfverbefälhafvare i fälttåget 1848, segraren vid Fredericia, generallöjtnant R. Bulow afled den 16 Juni på Sandberg i Sundeyed, FRANKRIKE. General Espinasses: afsked och hr Delangles utnämning till inrikes minister hafva gjort ett godt intryck i Paris. Man har i friskt minne, hurusom den nye ministern på den tif den, då han var president i municipalkommissionen inom Seinedistriktet, kraftigt vidmakthöll. municipalitetets rättigheter mot prefektgodtycket, och man anser honom vara en af de mest afgjorda motståndarne mot den af hans företrädare: tillernade realiseringen af barmhertighetsinrättningarnes fasta egendom. Anmärkningsvärdt är äfven, att Delangle icke på samma gång utnämdes till minister för allmänna säkerheten. General Espinasses cirkulär om kolportering af tryckta skrifter betraktar man såsom ett försök af honom att åter försona sig med presterskapet, som var uppbragt öfver cirkuläret om barmhertighetsinrättningarnes fasta egendom. Man påstår, att generalen skall hoppats att ännu någon tid få stanna qvar på sin plats, oaktadt han tillkejsaren iniemnåt sin afskedsansökning. En korrespondent från Paris till Le Nord tror sig veta, att kejsaren för några daga sedan skall ha undertecknat ett dekret, hvarigenom 1,700,000 fr. anslås till hamnens vid Bayonne utvidgning. Samma korrespondent uppgifver, att Monitörens artikel om kolportering af böcker varit förnämligast föranledd af biskoparnes klagomål öfver de engelska bibelsällskapens verksamhet i Frankrike, Hertiginnangs af Osxleans testamente lärer. enligt uppgift af en korrespondent från Paris till näep. belge, hufvudsakligen vara at följande innehåll: Hertiginhan ställer sina barr under drottning Marie Ameliea och sina onklars beskydd, samt önskar att grefven af Paris, som, då testamentet uppsattes, ej var myndig, måtte förklaras myndig och drottningen bli förmyndare för hertigen af Chartres. Här-. efter förmanar hon sina söner att träda i deras farfars och fars fotspår samt att aldrig förneka deras familjs grundsatser. Förmögenheten fördelas tika mellan sönerna. ENGLAND. Times, innehåller ett svar på Menitöens. dementi-af de engelska tidningarnes uppsift om utomordentliga krigsrustningari Frankike; hvari tidningen vidhåller sina påståenlenoch; yttrar bland annat: Vi påstå ej, att nån har något anfall mot oss i sinnet; våre underrättelser sträcka sig ej så vidt; men vi iro öfvertygade att, om en sådan plan före: unnes,: Monitören på det bestämdaste ock ormligaste skulle förneka densamma änd: ul den dag. då den sattes i verket Til: 3 NI Kr pr ee DB Örn