STOCKHOLM ten 21 Juhi. Frågan om negerslafveriet, som under några årtionden varit en brinnande fråga i Nordamerika,-synes till följd at-på: senaste tiden inträffade händelser -komma att omedelbart taga äfven -de europeiska staternas intresse i anspråk. Man har nyligen erhållit bevis derpå, att den af kejsar Louis Napoleon medde lade tillåtelsen; att föra svarta utvandrare? till de franska kolonierna, såsom man på förhand kunde: förutse, ledt till det skamlösaste återupplifvande af slafhandeln under fransk flagga. Att den nuvarande regimen i Frankrike icke kan vara någon fiende till slafveriet, under hvilka former och i hvilket land det må finnas, är också temligen klart. Af de med dagens post ankomna tidningar erfar man, att på ett med 270 negrer lastadt franskt skepp, ?Regina Celi?, hade före äffärden från afrikanska kusten ett myteri utbrutit. Kaptenen, mr Simon, räddade sig, men 11 matroser mördades, och de svarta satte sig besittning af skeppet. De kutide emellertid icke manövrera detsamma och foro rådlösa utmed kusten, så att franske konsuln i Monravia, negerrepubliken Liberias hufvudstad, uppmanande kapten en på engelska fartyg ?ZEthiope?; mr Croft, att: sätta sig i besittning af det franska skeppet Mr Croft medtog -på denna expedition expresidenten i Liberia mar Roberts, för att begagna hans inflytande på de svarta. Så snart desse sågo den engelska flaggan, uppgåfvo de glädjerop, upphissade en hvit duk och förklarade, att de ville gifva sig. . När de hörde att de skulle föras till Monr ravia, klappade de händerna. Af de 270 voro blott 100 ännu qvar ombord, och af deras berättelser erfor man, att största delen af dem blifvit på det äkta gamla viset såsom fångade slafvar förda ombord, och att de öfrige under löfte om arbete blifvit ditlockade och sedermera i likhet med de öfrige fängslade. Det återstod då för den engelskekaptenen intet annat än att konfiskera slafskeppet. Presidenten i Liberia utfärdade visserligen ett dekret, enligt hvilket skeppet skulle återlemnas till kapten Simon och de svärta utlevereras. Mr Croft fästade dock intet afseende derpå och Regina Celi? förblef konfiskerad. Engelska regeringen har anmält förhållandet för den franska. Enligt uppgift af en korrespondent från Paris till ?Indgpendance Belge? är Regina Ceeli? hemma i Nantes och tillhör en handlande derstädes, mr Viot, som skall ha ett stort antal skepp sysselsatta med dylika affärer. Kejsar Napoleons regering — anmärker ett tyskt blad — har genom denna händelse blifvit så komprometterad, att det näppeligen återstår henne annat-än att skyndsamt desavouera de franska slafhandlarne. : Verlden skall i alla fall veta hvad den bör tro i detta fall, och i historien skall det bli ett nytt karakteristiskt -kännetecken för Louis Napoleons regering att hon gifvit ett nytt lif åt slafhandeln, då hon icke blygdes att låta föra negerslafvar till. sina kolonier, Att. dessa behöfva nya arbetskrafterförnekas icke. Men England har för länge sedan gifvit exempel derpå, att det är möjligt att finna fria svarta arbetare och kinesiska culies, som på rimliga vilkor äro hugade utvandra till vestindiska öarne. -Dermed äro de franska plantageegarne dock icke belåtna. De begära slaf——A AA ehe OR EEE —A