) batterist öpppalde slu dä: och-vattga de Bsaderitöto förlust. Då deska. av batteriet sakintde pödig.--betäckning, beslöto: de-att bemiäktiga sigrdetsamma och ryckte ani massa: Engelsmännen Höllo stånd och förtsattesin .eld,--men-blefvo.snhärt illa tilltygade af den fiendtliga handgevärselden--Biefanten, som, med uppmärksamhet följde stridens gång, såg hurusöm. den-eneartilleristen stupade efter-den andre, under det alltjemt friskt manskap måste intaga de fallnes plats; För ätt vara till någon nytta, började Hair fu med snabeln upptaga patroner ur en till. venster Om batteriet stående ammunitionsvagn samt langa dem fram till.servisen, för hvilken denna hjelp var högst välkommen. Under tiden nalkades fienden allt mer och: mer och endast tre artillerigter återstodo. Dessa hade just lyekats att för sista gången ladda alla tre mörsarne, och stodo beredda att helsa fienden -med en sista, mördande salfva— då de alla tre nedföllo, dödligt sårade. Kanonieren, som höll luntan, ropade i det hun föll: Hjelp, min tappre Kubador! Blefanten närmade sig, fattade luntan med snäbeln och affyrade den förste mörsaren. Fienden studsade: Djuret stod just i begrepp. att åflossa mörsaren h:o 2, då i detsamma tvenne kompanier efigelskt infänteri uppmarstherade och trängde, efter en häftig kamp, insurgenterna tillbaka. Denna aneKdot omtalas i generalkommissäriens förengels armån berättelse om militärtransportväsendets :tillstånd uti Indien. Äfven Har general Napier i sitt verk om kriget i Ostindien egnat ett särskilt kapitel åt elefanternas förtjenster: Som bekant, hade Hyder Ali, fader till den berömde Tippo Sahib, under en drabbning med Mährätterna är 1760, endast en af sina elefanters klokhet och mod att tacka för räddningen af-sitt lif: — En björnjagt I Lappmarken. Ibland de:jägare i Lappmarken, som: i björnjagt utmärkt sig, förtjenar att nämnas en man inom. Wilhelmina söeken, som ännu idefver, och som bör ställas i bredd med och t. o. m. framför många avdra, hvilkai detta af seende förvärfvat sig någon merit... i Bonden Jacob. Pehrsson. är .omkring 50-år gammal, har åtskilliga gånger haft allvarsamma ocbiblodiga fejder med björnar och dervid utmärkt sig såsom särdeles oförskräckt.. Dels: med. kulor och spjutstyng. dels genom anbringande af giller, Har hap dödat icke mindre än 56 björnar, af hvilkahan ofta erhållit. blodiga blessyrer, Ett af hango jagtäfveir tyr var isynnerhet märkvärdigt. Ar. 1836 om hösten gjorde han i sällskap med sin. far, förre nänidemannen Pehr Jacobsson, en-utvandring till skogen, för att efterse ett s. k, slagjern; som han någor tid derförut på ett ställe utlagt för en inejden. vistatde bjön, hvilken under sina ströftåg wnder. sommarmånaderna hade skamlöst utöfvat sin roflystnad.enot äboernas å-betesmarkerna utsläpta skreatnr, hvilka ofta ofredades, Vid-ankomsten: till det. ställe, .der gillret var anbragt, frapperades Jacob och ihansofar af den oväntade anblicken att-se Nalle — en verklig jätte i sitt slägte — fastsittande ; uti slagjernet, 2 hvilket han dock vid åsynen jaf.. rogper ösryckte sig och i vildt raseri gjorde anfäll, att jägarhe dukade under, och f svår belägenhet, der utgången syntes hög: fyelaktig, hålla till godo att känna både armar och ben utan skönsämhet mörbultas af Nalles skarpa tänder, Fadren, Pehr, som vid tumultet beröfvades sin fris position och blef liggande under den vredgade björnen, hvilken var i-full verksamhet med sina betar, som till: outplånliga minnesmärken-gåfvogubben -18 större och mindre sår, hade otvifvelaktigt (denna gång blifvit -expedierad; om ickeJacob enfellertid: med kraftig: arm -sträckt-sittspjut -emot björnen; hvilken hindrades att längre hålla sitt rof. Snart frigjorde:sig. dock björnen från det mot honom-utsträckta-och-i bröstet intrycktaspjutet. -Och Jacob var åter genast. anfallen af sinförfärlige motståndare, hvilken med stegradt raseri förnyade sin sistastrid... Detta ögonblick: var det vigtigaste, det-var bestämdt: afgörandeom HfeMer död. Jacob var ft beröfvad sitt stridsvapen, hvilket Nalle med ett endätag frånryckte -honorh--och-slungade långt: afsides. Nu stod. Nalle, -oförhindrad af förut erhållna blessyrer, i upprest ställning mot den oförskräckte Jacob, hvilken nu icke: -hade något vapen: att fäkta med och var. således riktigt blöttstäld för Nalles: alla hugg och manövrer. Jacob, en högväxt och stadig: man, egde en ovanl:g kroppsstyrka, som just nu skulle pröfvas. Nu -kuude? Jacob, stående emot öknens konung, liknas vid en bersärkakämpe, som far fram i striden med :vildt raseri och utan skyddsvapen. Oech:liksom; viking Atle. — svartskäggig bersärk, blodig och grym att se uppå, ville pröfva Frithiofs svärd — så bemannade sig ock vår hjelte, och i brist af andra resurser, fattade han tag i Nalles öron, och så kämpade de. Och förlop-: pet ochvutgången af denna strid, hvartill den sårade fadren var åsyna vittne, erinra om sagans ord: De brottades som-björnar uppå sitt fjell af snö, de spände hop som örnar utöfver vredgad sjö. Medan kämparne. svängde om med hvarändrå på den blodiga valplatsen, och Nalle-stod-fangsludaf Jacobs star; ka -seniga armar; :som gripit fast i Nalles öron, hade emellertid fadren upprest sig från marken och med det återhemtade -spjutet. gifvit Nalle flera djupa stygn, hvaraf döden följde, och segern var med ära vunnen. -Utgången.af. striden. var saf ödet så jemt beräknad,, att i samma. ,ögonblick,. som Nalle var med :spjutstyng affärdad och låg utsträckt å marken, -. voro hjeltens kräfter uttömda, och de båda stridande lågo bredvid hvarandra, den ene död och dep an; dre defvande-ochnästan till hälften sönderrifven, med svetten lackande öfver pannan, och ett kallt häfnde. bröst. Ock icke utan skäl tillräknar han sig såsom äretecken de 40 blessyrer han medförde från dennö strid. (Nörrb. P.) — Bobellis Elektrokemiska telegraf, Vid den nu pågående-sardioska slöjdexpositionen i Turin, har chefen för sardinska -telegrafverket, signor Bonelli, iåtit uppställä modellen till en elektrokemisk telegraf, som väcker mycket uppseende; särdeles som män, att döma af de turinska tidningsberättelserna derom, tycks.-anse. uppfinningen för ny och signor Bonelli för uppfinnaren.. Den är emellertid åskådligt skildrad till sin yttre och inre verkan, hvarföre det sannolikt kan. intressera mången att äfven här taga kännedom on denna;-skildring, hvilken följer: I -en liten apparat, som står vid ena ändan af. en expositionssal, insätter man en pappersremsa, som ser utoatt vara försilfrad och på hvilken man-skrifvit en rad. Medelstenelektrisk ledningstråd förflyttar apparaten denna skrift till en annan apparat; liknande den förra, men. som står isalens andra ända. vellan . ett par små-valsar i den senare apparaten, har-maninsatt-en-remsa gult papper, som glider fran mellan valsarne.. och--dervidfår i midten en gröt rand, på hvilken snart visar sig, i svart skrift, ett oggranntyfac simile af den .i den först nämdå appas:rate insatta skriften. .Skriftens öfverflyttning sker här blott genom den. iilla-sträckan af en sal, men ippfinnaren : försäkrår oss att detsämma kan; åstad; kommas Tka lätt och noggrannt öfver ett helt land, ;Her under ett haft så måart I6dn