Aftonbladet – 18 juni 1858, sida 3

På de sista 12 åren: har ej fuiiliits nägob sjöorti ceräre vid Marieberg, säger insändaren. Upplysnings vis få vi nämna, att till och med för närvårande finnes en sådan der. De 4 af lärokursens tid, hvilka jag uppgifvit åtgå till andra än militärämnen, reduceras af insändaren raskt till !,. För att ej lägga lasten af ett räkne: fel till de många fel insändaren påför mig, såsom illviljaättrogenhet, hätskhet o. s. v., så upplyses att jag ej ansett höra till de militirämnen, hvilka läsas på Marieberg, den massa ritningar, frihandsoch linear-, hvilka ritäs af eleveråa. Det tyckes nemligen vara någon skilnad mellan rita och läsa, åtminstone var så tron under den kurs, då jag genomgick Marieberg. Om läroboken i krigshistorien påstår insändaren att den ej är något kompendium; att den är bra; med ett ord, han kan ej tänka sig förhållandet bättre ordnadt i detta hänseende. — Härom vilja vi ej tvista med insändaren, men vädja till hvar och en, hvilken vet huru en krigshistoria bör se ut, om den frågavarande uppfyller någon enda af fordringarne på en god lärobok i ämnet. Läroboken i krigskonsten skulle också i vår förra uppsats blifvit för omildt bedömd. De flesta, som studerat ifrågavarände bok, torde väl ändock, för att karakterisera less innehåll, begagna Hamlets: Ord, ord, ord! Uti artilleri skulle läsas vidlyftigare kurser än de ippgifna. Härpå svara vi: Föreskrifne, men läsas ej,. Insändaren förklarar det helt enkelt vara axiomaiskt, att någon minskning i den tid, som egnas åt studium af matematik, mekanik, kemi etc., icke kan ga rum till förmån för det rent militäriska vetanlet. Härpå svara vi, att för att upptagas vid Marieberg fordras inträdesexamen, hvarvid de inträdessösande examineras uti matematik, mekanik, artilleri ). s. v.; kan nu ej, såsom insändaran påstår, artilleri äsas utan kunskap i fysik och kemi, så måste ju, ulldenstund artilleri fordras till inträdesexamen, dessa imnen vara inhemtade förut och ergo deras studium vid Marieberg onödigt. Lärarne få testimonium om utt vara de skickligaste inom hela armen — ett våradt påstående, som säkert på mångas kinder skall :ppkalla blygsamhetens och förlägenhetens rodnad. Vi ha nu sökt visa hvad insändarens lösa utgjuelser mot några af de framstälda anmärkningarne unna vara värda. Hvarföre hafva de öfriga annärkningarne ej blifvit vidrörda? Insändarens hela rtikel bär vittne om huru svårt det är att skrifva å befallning, och man frågar sig nödvändigt: Är let möjligt, att en person, vid den ålder att man senomgått Marieberg, kan hafva. en så skum blick, tt han ej märker de stora brister der äro rådande, ler är det vreden som gjort honom blind? PF. d. Mariebergaren.