Aftonbladet – 15 juni 1858, sida 2

SA Ek RA, TE SR ed regn fallit, uppstego i går afton mörka wolnmassor, som mot midnatten urladdade sig ett utomordentligt stridt regn, hvilket gifvit rden en välbehöflig rotblöta och ytterligare egrat förhoppningarne om en god äring. — — En ny lektorsbeställning vid Stockholms ymnasium i svenska språket samt fem gymnastikrareplatser äro anslagna till ansökan hos direktioen för Stockholms undervisningsverk inom den 10 ästkommande Augusti. — Direktör Oscar Andersson gifver sin sista presentation i Åbo om söndag den 20-dennes; afser med Fulton mågdagen och öppnar i Kongl. (umlegården Midsomimarsdagen sin teater med Rochus .Pumpernickel., — Krigskommissariatet vid öfningslägret å xevalla utgöres af hr generalintendenten. m. m. G. andels, fältkamreraren m. m. G. Friis samt kamarskrifvarne assistenten Ponthan, Forssman och ahlstedt. — Vid innevarande års mönstring med beäringsskyldige vid Götha artilleriregemente har det nmärkningsvärda förhållande inträffat, att en beväingsyngling, som approberats, -haft den längd och jocklek, att ej några kronans persedlar varit tilläckligt stora, utan hafva sådana måst för hans beiof särskilt anskaffas. — Borgareed har i dag efter vunnet burkap blifvit inför handelsoch ekonomikollegium afagd af sjökaptenen J. Sellberg. — Vid assistanskontoret ha ifrån och med len 8 till och med den 14 dennes utgifvits 2323 lån ned 19,071 rdr 50 öre och inbetalts 2821 lån med 21,280 rdr 50 öre riksmynt. — Med anledning af de upplysningar en nsändare i Aftonbladet lemnat som svar på några iGöteborgs: Handelstidning och andra idningar gjorda anmärkningar mot vissa delar af vårt postväsen, yttrar Handelstidningen för den 10 dennes: Då vi tro-oss tala till en insändare, som eger både vilja och förmåga att uträtta något i den delen; våga vi hemställa, huruvida icke kongl. poststyrelsen skulle anse.det möjligt och angeläget, att i den mån statens jernvägar vinna den utsträckning, ätt de sammanbinda tvenne städer, daglig: postgång kunde på jernväg inrättas. Så hade man nu lätt att. vinna en hastig postgång mellan Göteborg och Alingsås, hvilken till hösten kunde utsträckas till Falköping, den senare af synnerlig lättnad i. och för postgången häremellan och Jönköping. Vi inse väl, att åtskilliga nya arrangementer äro att härvid utföra; men. dessa böra dock ej utgöra några oöfvervinnerliga svårigheter. Säkert är, att allmänheten skulle hålla poststyrelsen mycken räkning för, om breftransporten kunde hålla jemn gång med varutransporten och personaltrafiken, med hvilka den så nära sammanhänger. Rn — Rörande stationerna för vmlerpostföringen mellan Öland och Gotland: meddelas isen insänd artikel till Gotlands Läns Tidning följande upplysningar: Då man i tidningarne sett vederbörandes beslut i ofvanvämde ämne, är det måhända en skyldighet för den eller dem, söm ega någon närmare kännedom om de utsedda platserna, att afgifvå de upplysningar; hvaraf man kan vara i besittning, under önskan att de må användas till gagn för sjelfva saken. Att Enggjerds udde är, för det nya ångfartyget, vald till station vid Öland, ådrager sig mycken uppmärksamhet hos den, som känner öländska kusten; och endast för så vidt platsen är närmaste beröringspunkten med den gotländska stationen Vestergarn, kan detta val förklaras. Men om än denna platsen eger detta företräde framför något annat ställe på Öland, torde likväl vara nödigt tillse, huruvida den till det afsedda ändamålet kan begagnas. Man tillåter sig här att derom framställa följande anmärkningar: Läsaren kan sjelf, genom en blick på kartan eller sjökortet, öfvertyga sig om att ifrågavarande ställe är en utskjutande udde, hvars stränder till nära tre fjerdedelar af kompassens väderstreck sköljas af öppet haf. Udden är djup inpå, skyddas icke af något derutanför liggande ref, och med O., N.O:, 8.0., S. och S.V. vindar inrusa der svallvågor, då det blåser från det alldeles öppna hafvet. Äfven då V. och V.N.V. vindar blåsa, gå brottsjöär vid land: och orsaka svårighet att med båt lända, hvilket ock är alldeles omöjligt med förstnämde slags vindar. Under sådana förhållanden är det ock högst olämpligt att. ankra med fartyg vid detta st-le; och befälhafvaren på. det nya ångfartyget äfventyrar sannolikt icke att så göra, äfven om ångkraften står honom till buds och aflägsnar faran af att kastas på strand. I alla fall vinnes ju icke något ändamål, då man med båt icke kan landa. Häremot kan invändas, att om stället icke med pålandiga vindar kan sökas, så kan man vänta tills frånlandiga vindar inträffa. Men utom det, att genom en längre tids pålandiga, blåsande vindar kommunikationen skulle afbrytas, vet man ock att vindförändringar ofta hastigt kunna inträffa, så att, om fartyget utlupit under gynsamma förhållanden, kunna dessa förändras ända derhän, att vid framkomsten till Öland man icke kän landsätta hvarken post eller resände. Väl har man då vestra kusten af Öland att anlöpa; men om Kalmar sund är isbelagdt — hvilket ofta är fallet under detatt Östersjön är isfri — hvilken utväg har man? Sväret är gifvet: man måste återgå till Gotland. Men om då, hvad som ofta varit och väl äfven hädanefter blir fallet, motvind och storm inträffa, om kölden blir sträng, om säDrE tillstöter, om fartyget blir nerisadt och ur sti nd att manövrera; månne icke då belägenheten blir högst äfventyrlig, om icke något än. värre? Undertecknad förbiser icke, utan beräknar tvärtom, att fartyget blir försedt med stark maskin, och att det i öfrigt blir på det fullkomligaste utrustadt; men allt detta förändrar icke häns åsigt, ty mel kännedom af här herrskande vinterstormar och deras verkningar, tror han på otillräckligheten af menniskoverk. Man vill icke påstå, att ju möjligt kan vara, det någon gång Enggjerds-udde. kan anlöpas; men regulier postgång synes det icke kunna blifva. Af allt detta, som hvad lokalförhållandena angår svårligen torde kunna bestridas, framstår det oafvisliga, behofvet af hamn vid Öland. Undertecknad tror till och med. att. derförutan blir icke det nya ångfartyget-till. väsentligt gagn för postfarten; och för de resande blir färden, i hänsigt till landningen vid Öland, högst obehaglig, om ock, i lyckligaste fall, fara för lif eller helsa undvikes. Bödahamn bör deremot fortfarande kunna till poststation användas. Den isbelägges visserligen för någon eller några dagar, men med frånlandig vind renas den snart och ångfartyget bör ofta kunna taga sig fram genom isen, hvilket för det hittills begagnade seglande fartyget varit : omöjligt. . Något särdeles långt afbrott i postföringen borde derföre ej vara att befara med Bödahamn till station, så länge icke hafsishunnit bilda sig, i hvilket senare fall det är sak samma hvar poststationen finnes. J. G. B. — I den vigtiga frågan om vårt lotsväsende innehåller Luleåtidningen Hvad har händt? följande betraktelser: Om man besinnar de olyckor så väl till lif som egendom, hvilka kunna uppkomma genom lotsars vårdslöshet eller okunnighet, torde få saker vara mera tr bre NT RT SVEN AE Arr er bb IRS EET TIN UR