Aftonbladet – 14 juni 1858, sida 3

imbjudning tll en jorening Jor blinda, Ior a ri genom en sådan, genom folkets eget upp fl dande gifven impuls verka derhän, att state måtte komma att åtaga sig de unga blinda I undervisning och de åldrigas underhåll. Ar ; I talet blinda utgör i Norge 2759. UTRIKES. Med ångfartyget Bore, som i lördags afto anlände, hafva tidningar ingått från Londoi till den 7, från Paris, 1 öch Berlin til Iden 8 samt från Hambtrg fill den 9 dennes FRANKRIKE. I Sedan den 5 dennes befinner sig äfven der Å preussiske medlemmen af den fordna organ sationskomiten för Donaufurstendömena, ron v. Richthofen, i Paris, så att för närv rande alla medlemmarne af denna komitc äro församlade der för att vid rådplä ningen om organisationsfrågan med sin erf renhet stå makternas representanter till tjens Kejsar Napoleon lärer komma att tillbrings Juli månad 1 Plombieres. Det högtidliga öppnandet af den nya hamnbassinen i Cherbourg är uppskjutet till den 7 Augusti. I anledning af vissa tidningars föregifna underkunnighet om hvad som tilldrager sig inom den diplomatiska verlden, och för nä varande särskilt om förhandlingarne å pariser kongressen, yttrar en korrespondent frå, Paris till en tysk tidning följande: Tidningsskrifvare och diplomater äro naturliga fiender; den ene skall förråda hvad den andre skall förtiga. För den ene utgör offentligheten ändamål, för den andre ett nödvändigt medeli Talleyrands anda, enligt hvilken meddelandet af en half eller en fjerdedels sanning är beräknad att dölja resten. Om nu diplomaten och tidningsskrifvaren äro vänner, hvilkendera af dem bedrager då den andre? modligen är det diplomaten som bedrager tidning: skrifvaren. De tidningar, som redigeras i diplom: tiens tjenst, bekräfta mitt påstående. De äro tidningsskrifveriets olycklige heloter, hvilka till och med stundom måste, för att afskräcka ordentligt folk, dricka sig rusiga, nemligen i patriotiskt krigsskrän och dylikt. En stor eldsvåda förstörde den 6 GrandCondemagasinerna i Paris; flera menniskor skadades. De uppbrända varorna uppskattas till 1!7, mill. francs. Grefven af Paris har till sina vänner aflåtit ett slags manifest, hvari han förklarar sig för de koncessioner, som Ludvig Filip medgaf d. 23 Febr. samt antager valreformen, ända till allmänna rösträtten. Såsom för några dagar sedan omnämdes. har kejsaren mildrat domen öfver löjtnant de Mercy, som blifvit benådad från dödsstraffet. Den 5 dennes verkställdes den sålunda mildrade domen. Han fördes till Bellecourto get i Lyon, der afdelningar af hela Lyonerarmån voro uppstälda. Den dömde stäldes framför fronten af en bataljon af han regemente. Sedan domen blifvit uppläst, afryckte en sergeant den dömdes epåletter och kastade dem på marken; derefter sönderbröt han hans ;ja och kastade stumparne deraf för den dömdes fötter. Slutligen bortsletos knapparne i hans uniform. Efter defilen fördes han tillbaka till fängelset. En person vid namn Legendre, hvilken under förevändning af handelsaffärer genomrest Frankrike i revolutionära ändamål, bar nyligen blifvit arresterad. Man fann upprorsskrifter hos honom, och han lärer hafva bekänt, att flyktingarne i London tillärnat ett nytt attentat under Juni månad, samt att man velat öfvertala honom attinsmuggla en bomb till Frankrike. ENGLAND. I öfverhusets session den 8 försäkrade lord Clarendon, dertill föranledd af en interpellation utaf lord Brougham, att de af honom såsom utrikesminister utfärdade instruktionerna aldrig berättigat britiska sjöofficerare till våldsamheter mot amerikanska skepp. Äfven lord Malmesbury ansåg berättelserna om dessa våldsamheter för öfverdrifna, men medgaf att, om de verkligen egt rum, officerarne gjort sig skyldiga till fördragsbrott. Han yttrade derjemte det hopp, att den konferens, som han samma dag haft med hr Dallas, skulle bidraga att bilägga den närvarande konflikten och bygga framtida sådana. Undersökning vara anordnad om de tilldragelser, som gifvit upphof till de amerikanska klagomålen. Underhuset fortsatte den 7 diskussionen om resolutionerna angående Ostindiska regeringens reorganisation. Med 265 röster mot 116 förkastades ett amendement af Gladstone, att Ostindiska kompaniets direktörer skulle bilda första rådkammaren, hvilken skulle ställas vid sidan af den blifvande statssekreteraren för Ostindien. Den 8 dennes ingaf hr Berkeley i under huset motion om införande af hemlig omröstning vid parlamentsval. Motionen understöddes bland andra af hr Bright och bekämpades af hrr Esteourt, Walpole samt lorderna Palmerston och och John Russell, och blef slutligen vid omröstning förkastad med 284 röster mot 197. Den nye presidenten för den ostindiska byrån, lord Stanley, intog den 7 dennes åter sin plats i underhuset för första gången efter sitt återväljande för Kings Lynn. TYSKLAND. Konungens af Preussen helsotillstånd skall nu, enligt Zeito, icke mera lemna något tvi! vel om tillfrisknande, blott om tiden då han kan vara återstäld. Till följd häraf skall prinsens af Preussen vikariat ytterligare förnyas på 3 månader. I Preussen hafva åtskilliga befordringar inom generalitetet egt rum. Bland andra den, att prins August af Wirtemberg blifvit för en armekår, som bildas af garderna. Äfven har öfversten prins Waldemar af SlesvigHolstein-Sonderburg-Augustenburg, förut kommendant i Magdeburg, blifvit utnämd till kommendant i Koblentz