Aftonbladet – 14 juni 1858, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — Fransmännen såsom geografer. Times pariserkorrespondent berättar såsom ett anmärkningsvärdt exempel på huruledes franska presslagens föreskrift om skyldigheten att förse hvarje artikel med författarens underskrift, tolkas af journalisterna, äfvensom på samma gång på det mått af geografisk kunskap hvaraf åtskilliga bland dem äro i besittning. Den 20 förliden månad förekom i Journal des Mines en, vederbörligen undertecknad redogörelse för atlantiska telegrafen, sammandragen från de artiklar derom, hvilka förekommit i Times, och med sifferuppgifterna reducerade till franskt mått. I denna radogörelse förekom ett påtagligt tryekfel, Qveenstown, Iceland., i stället för Qweenstown, Treland. En vecka senare blef samma artikel synlig i la Presse, undertecknad af hr Alph. Lauyray, som tydligen tillmätte sig sjelf äran att ha författat densamma. Utur la Presse aftrycktes uppsatsen i Journal du Iavre, och slutligen öfvergick den för några dagar sedan till Monitören som angaf Journal du Havre såsom sin källa. Men det bästa af hela historien är, att den ursprungliga blundern blifvit upprepad i alla dessa tidningar. Ingen af dem synes ha haft kännedom om att Island (Iceland) icke är någon britisk besittning, eller att Qweenstown är belägen i Irland. Rättelser. I lördagens artikel om Slöjdskolan (genmälet till Posttidningen) är nödigt att iakttaga följande rättelser: Under ner 3 står: Förf. ber ins. vara öfvertygad derom, att han sjelf (förf.) mycket väl känner både sakens natur och de personliga tjensterna; och att han i det väsentliga ... skall heta: Förf. ber......... personliga tjensterna,: men att han, det oaktadt, i det väsentliga Under n:r 4 står: Ins. beskärmar sig öfver föreningens skuld — skall heta: vIns. beskärmar sig öfver att man kan tala om någon sådan obetydlighet som föreningens skuld. Under 5 står: innan han häremot framkastar... skall heta: innan han härnäst framkastar Hvarjemte bör anmärkas, att då ins. tyckes intressera sig för att slöjdskolan och teknologiska institutet skola vara ett (för att begagna ett ins:s uttryck), torde detta icke bevisa stort mer, än att ins. gjort sig föga reda för hvad teknologiska institutet och hvad slöjdskolan är och bör vara. Men då ins. låter förstå, att en af projektritningarne till teknologiska institutets nya hus blifvit uppgjord just med afseende på en sådan förening, så låter detta något apokryfiskt, enär det är bekant att uti det förslag rörande ifrågavande bygnad, som ingifvits till regeringen och ik ikets ständer, endast institutets egna behof varit afsedda. Innehåller således detta senare förslag sanning — såsom vi måste antaga — så torde det blifva mycket svårt för ins. att, äfven med hvad för vetenskapliga garantier som helst till biträde, instufva slöjdskolan inom samma väggar; emedan han vid ett sådant försök, bland annat, stöter på en opponent, som kallas — tumstocken, och som i slika frågor icke är någon dålig auktoritet. Så vida man ej — efter ändock frågan är att trycka ner slöjdskolan, som synes somliga vilja flyga för högt — kan fjettra denna näs visa, uppåtsträfvande läroanstalt i larvåningen!